Måndagen den sextonde oktober blev två svenska fotbollssupportrar dödade i ett terrordåd i Bryssel. De blev till synes skjutna endast för att de var svenskar och bar svenska landslagströjor.
Motivet kan ha varit de koranbränningar som skett i Sverige, enligt den belgiska åklagarmyndigheten.
– Det man gör i Sverige kan få konsekvenser på andra ställen, sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson på en pressträff dagen efter dådet.
I Sverige vill regeringen se över ordningslagen, för att se om polisen kan bedöma säkerhetsrisker bredare. Polismyndigheten i Sverige får i dag neka tillstånd till en allmän sammankomst om det finns fara för ordningen eller säkerheten på den aktuella platsen. Polisen kan däremot inte väga in en generell risk för terrorattentat eller hot mot Sverige i sin bedömning.
Om ordningslagen skulle kunna tolkas bredare kan det leda till att polisen lättare kunde stoppa koranbränningar, tror regeringen.
– Vi tänker inte ändra på yttrandefriheten eller religionskritiken i Sverige. Det är fundamentala svenska värden, sade Ulf Kristersson.
Massiva protester mot Danmark och Sverige
Koranbränningarna i Sverige och Danmark under det senaste året har lett till massiv ilska i flera länder. I Irak attackerades den svenska ambassaden kort efter en koranbränning. I Turkiet har Danmarks ambassadör kallats upp för samtal.
I och med den våg av hot och hat mot Sverige valde Säkerhetspolisen att höja terrorhotnivån i landet. Men koranbränningarna har fortsatt.
Bara några dagar efter terrordådet i Bryssel brände en av de mest uppmärksammade koranbrännarna, Salwan Momika, muslimernas heliga skrift i Stockholm.
Danmark förbjuder trots kritik
I Danmark kommer det att här att bli olagligt inom kort, om regeringen får som de vill.
Danmark avskaffade sin blasfemilag så sent som 2017 men nu ska det bli förbjudet att bränna heliga skrifter.
Det uppmärksammade lagförslaget har stötts och blötts i en stor remissrunda och ändrats efter kritik från bland annat kulturvärlden. Enligt det ändrade lagförslaget ska det fortfarande vara lagligt att bränna koranen om det är en mindre del av ett konstverk.
Kritiken mot det danska lagförslaget har varit att det är oprecist och tvetydigt.
– Lagförslaget är skapat mycket snabbt som en reaktion på koranbränningarna utanför utländska ambassader. Man har inte tänkt på de långsiktiga konsekvenserna av det, säger Liv Helm, teaterchef på Husets Teater i Köpenhamn, till Svenska Yle.
Hon är starkt kritisk till lagförslaget som enligt henne gör det svårare för konstnärer och aktivister att utföra religionskritik.
Politikerna vill åt en liten grupp
Ett uppmärksammat exempel är då den iranskfödda konstnären Firoozeh Bazrafkan strimlade en koran utanför Irans ambassad i Köpenhamn i augusti. Performanceverket var en protest mot det iranska styrets religiösa kvinnoförtryck, sade hon.
Enligt Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard (S) kan det här vara straffbart i framtiden, trots att man tar större hänsyn till den konstnärliga friheten i det omarbetade lagförslaget.
Målet med lagförslaget är ändå inte att straffa konstnärer, menar regeringen.
– Vi vill att polisen ska kunna stoppa koranbränningar så de inte leder till att danskarnas säkerhet äventyras, säger socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Bjørn Brandenborg till Svenska Yle.
Hot mot Danmark ledde till lagförslaget
Bjørn Brandenborg säger att man lyssnat på kritiken från kulturvärlden och från bland annat den danska statskyrkan som också kritiserat lagförslaget.
– Det är ett mycket precist ingrepp. Det handlar om att den här lilla gruppen med människor som bränner koranen ska sluta göra det, säger Brandenborg.
En del av kritiken mot lagförslaget i Danmark har varit att man vikit sig för den kritik som kommit från muslimska länder. Istället för att stå upp för yttrandefriheten väljer man att förbjuda koranbränningar.
– Vi gör inte det här för att länder har pressat Danmark. Vi gör det här för att det blivit en större säkerhetsrisk att vara dansk, och då har vi ett ansvar att göra något åt det, säger Brandenborg.
Det omarbetade lagförslaget ska behandlas i det danska Folketinget i november.