Orsaken till oron bland personalen är de förändringar som görs då Österbottens välfärdsområde harmoniserar sättet att jobba inom olika enheter.
– Vi har haft diskussioner med ledningen men vi tycker inte vi har fått det gehör vi har velat ha. Det här är kanske ett sista rop på hjälp, att någon skulle lyssna på oss. Barnskyddet i Jakobstad är faktiskt i kris om man genomför den här förändringen, säger socialhandledare Fredrika Vestvik.
I dag finns åtta tjänster som socialarbetare i Jakobstadsregionens fem kommuner, men bara drygt fem av dem är besatta. För att klara arbetsbördan och ge så bra service som möjligt började enheten 2018 med något som kallas systemiskt arbetssätt.
Kort sagt innebär det att socialarbetare och socialhandledare jobbar i bestående team och utbyter tankar både med varandra och med familjerna. Ett system man upplever att har fungerat bra för alla parter, säger socialarbetare Sonja Hanhikoski-Sacklén.
– Att som socialarbetare inte vara ensam utan att man har teamet att reflektera med. Så man inte är ensam med stora beslut och stora bekymmer. Och det är bra för klienten, att inte bara en människa ser på deras situation utan ett team som utmanar tankegångarna kring familjen. Så att man hittar så bra lösningar som möjligt, säger Hanhikoski-Sacklén.
Men nu ska sättet att jobba harmoniseras. Det verkar innebära att socialhandledarna flyttas över till familjecentralen och bara kallas in enligt behov till barnskyddet.
– Om det här går igenom så byter socialhandledarna ”låda” och socialarbetarna blir ensamma i barnskyddet. Teamen försvinner, en socialarbetare kan ha åtta olika socialhandledare i åtta olika familjer, säger Vestvik.
”Låt oss jobba på olika sätt”
Att socialhandledarna flyttas till en annan enhet med en annan chef innebär också mer byråkrati, påpekar socialarbetarna.
– Det innebär mer byråkrati som bara är till för organisationen. Och all byråkrati framför datorn är tid bort från klienten, säger Hanhikoski-Sacklén.
Den tiden finns inte, i och med att enheten redan är underbemannad, påpekar de anställda.
Varför genomförs de här förändringarna?
– Den förklaring vi har fått är att vi ska ha en allösterbottnisk enhet och personalstrukturen ska se lika ut i hela välfärdsområdet.
Vestvik, Hanhikoski-Sacklén och de övriga som Yle Österbotten har talat med anser ändå att Jakobstadsregionen har ett sätt att jobba som fungerar bra, och de anser att riskerna med förändringen är stora.
– Beviset på att det har fungerat bra är att sjukfrånvaron har varit obefintlig och vi trivs med vårt jobb, och orkar med vårt jobb, säger Vestvik.
För klienternas del innebär teamarbetet att också de är mer delaktiga och enligt Vestvik har de också sagt att de känner sig hörda och att systemet i Jakobstad är ett bra sätt att jobba.
– Jag hoppas att ledningen skulle förstå att fast vi har den här stora förändringen (nya välfärdsområdet) och det ska harmoniseras, att man ändå skulle låta oss jobba som vi gör. Vi behöver inte jobba lika på alla orter. Vi har alla hittat våra fungerande arbetssätt. Att låt det vara så, säger Vestvik.
Som att ta ett steg tillbaka
Att genomföra förändringar då det finns en enhet som fungerar känns ledsamt, säger Hanhikoski-Sacklén.
– Jag har svårt att se poängen med det då det innebär stora risker för verksamheten. Man kan alltid utveckla arbetssätt och göra annorlunda, vi är inte främmande för det. Men det här känns som att ta ett steg tillbaka.
Enligt siffror som Hanhikoski-Sacklén har tittat på finns 18 (tjänster som) socialarbetare i Vasa och Laihela med totalt 76 000 invånare.
I övriga välfärdsområdet finns 14 (tjänster) på drygt 100 000 invånare.
– I Jakobstadsregionen erbjuder vi barnskyddsservice åt våra 50 000 invånare, vi har en stor andel barn här, vi har skött regionen med ganska små resurser och det har fungerat, säger Hanhikoski-Sacklén.
I dag får en socialarbetare ha max 35 klienter. Från och med nyår är gränsen 30.