Mira Vainio jobbar deltid mot sin vilja: ”Ärligt talat är jag rädd för vart den här världen är på väg”

Regeringen vill göra det mera lönsamt att jobba genom att skära i sociala bidrag. Många deltidsjobbare drabbas nu av nedskärningarna även om de är redo att jobba mer.

En kvinna i ett skogslandskap.
Mira Vainio skulle helst jobba heltid på sin arbetsplats om det bara var möjligt. Detaljhandeln är en typisk bransch där många jobbar deltid eftersom arbetsgivaren inte erbjuder flera arbetstimmar. Bild: Privat

Mira Vainio, 27-åring som bor i Kouvola, jobbar på ett familjeföretag. Hon både kör bil och jobbar som försäljare.

Vainio har jobbat deltid i fyra års tid vid samma företag. Arbetet är säsongsbetonat – heltid på våren och sommaren men på hösten blir kunderna färre och timmarna minskar.

Hon har haft allt från nollavtal till 20- och 30- timmarskontrakt vid samma företag. Hon valde att fortsätta med ett deltidskontrakt på 30 timmar i veckan eftersom hon erbjöds fast anställning. Annars hade hon troligen sett sig om efter andra möjligheter.

– Jag är ung och vill inte jobba deltid, utan det skulle förstås vara bättre med heltid. Speciellt med tanke på det ekonomiska läget, säger Vainio.

Jobben som finns är alla på deltid. Det är väldigt sällsynt att få ett heltidskontrakt inom handeln.

Mira Vainio, deltidsarbetare, Kouvola

Vainio som är merkonom till utbildningen har funderat på hur lönsamt det är att jobba inom handeln på sikt. Lönerna stiger långsammare än levnadskostnaderna. Hon har funderat på att studera vidare, men planerna ser ut att förändras nu när vuxenutbildningsstödet ska slopas.

På en liten ort finns det många andra unga merkonomer som söker jobb inom handelsbranschen.

– Jobben som finns är alla på deltid. Det är väldigt sällsynt att få ett heltidskontrakt inom handeln, säger Vainio.

Osäker framtid inom deltidsbransch

Nu under lågsäsong när Mira Vainio får färre arbetstimmar blir det aktuellt för henne att ansöka om inkomstrelaterad dagpenning. Det har hon rätt till eftersom hon jobbar mindre än 80 procent av den maximala arbetstiden inom branschen.

Det betyder att hon direkt kommer att känna av regeringens sparplaner.

Skyddsdelen, det vill säga bufferten på 300 euro som man kan förtjäna utan att det påverkar arbetslöshetsförmånen när man jobbar deltid, kommer att slopas från och med nästa år. Det här gör det ännu mindre lönsamt att fortsätta jobba för en arbetsgivare som endast kan erbjuda deltidsanställning.

– Ärligt talat är jag rädd för vart den här världen är på väg. Vad ska pengarna räcka till i fortsättningen och hur ska man klara av att bo och betala för mat? Jag har både bostadslån och en hund att sköta, säger Vainio.

Typiska branscher där deltidsjobb är vanligt är till exempel service-, städ- och restaurangbranschen.

Ingen heltid på 20 år

Åbobon Anne Lahikainen har jobbat deltid i nästan 20 år. Som 47-åring har hon gjort hela sin karriär inom handeln, just nu som försäljare inom detaljhandeln.

Lahikainen trivs väldigt bra med sitt jobb. Ibland får hon extratimmar. Men det tillfälliga lönelyftet försvinner när timmarna jämnas ut över tid så att arbetstiden inte överstiger 30 timmar i veckan.

Anne Lahikainen önskar att hon fick jobba mer. Som ensamstående mamma behöver hon pengarna. Hon har flera kollegor i samma situation, med kontrakt som garanterar 20 eller 30 timmar i veckan.

– Regeringen borde förstå hur det är att vara försäljare. Om man har 30 timmar i veckan så får man inte full lön, säger Lahikainen.

Människor har röstat på Sannfinländarna för att de ska driva Finlands sak. Men nu drar de också undan mattan.

Anne Lahikainen, deltidsarbetare, Åbo

Lahikainen har jobbat så länge inom branschen att hon nått den högsta timlönen enligt kollektivavtalet. Ändå vill pengarna vill inte räcka till. Matpriserna stiger snabbare än lönen, säger hon.

Hon oroar sig för nedskärningarna i bostadsstödet och ändringarna i arbetslagstiftningen. Ändå skulle hon inte byta bort sitt jobb.

– Jag älskar mitt jobb. Jag är på fältet och jag tycker om fysiskt arbete. Alla frågar mig varför jag inte byter arbetsplats. Men för mig är kundbetjäning det bästa jag vet. Jag klarar inte av att sitta på ett kontor framför en dator. Jag behöver liv och rörelse omkring mig och att jag får betjäna kunder.

En kvinna står vid sitt kylskåp.
Mat eller mediciner? Det frågar sig Anne Lahikainen allt oftare. Hon har neurologiska sjukdomar och slitskador från arbetet som hon måste äta mediciner för dagligen. Bild: Sofia Kajander

Lahikainen känner sig osäker inför framtiden. Hon är rädd för att inte ha råd med hyran. Hon känner att regeringen inte uppskattar hennes bransch, där deltidsarbete är mycket vanligt.

Hon röstade på Sannfinländarna, men upplever nu att partiet svikit henne när de gått med på att skära i bidragen

– Regeringen borde förstå att de går för långt. Människor har röstat på Sannfinländarna för att de ska driva Finlands sak. Men nu drar de också undan mattan.

Lahikainen har i teorin rätt att söka jämkad inkomstrelaterad dagpenning. Men det skulle betyda att hon skulle bli kund hos arbetsförmedlingen och vara tvungen att söka extra jobb eller ett helt annat jobb. Det vill hon inte.

– Man borde göra två jobb för att dryga ut timmarna. Jag är inte 20 år gammal längre, min kropp skulle inte klara av det, säger Lahikainen.

Har du erfarenhet av ofrivilligt deltidsjobb? Berätta i kommentarsfältet hur du upplevde det!