I Österbotten och Södra Österbotten finns det cirka 50 sockerbetsodlare och odlingar på ungefär 1000 hektar. En av sockerbetsodlarna är Fredrik Ström som också är ordförande för Österbottens Svenska Producentförbunds sockerbetsutskott.
Fredrik Ström har odlat sockerbetor sedan han var barn då Ströms pappa började odla sockerbetor i början av 1970-talet.
– Man kan säga att jag är uppvuxen med sockerbetor. Jag tog över odlingen och klart att det har funnits utmaningar med det men jag har hela tiden fortsatt, säger Ström.
Några av de utmaningar som Ström har upplevt är det varierande vädret men också ekonomin. Numera är ekonomin inte längre en lika stor utmaning då Sucros och sockerbetsodlarna kommit överens om att höja baspriset. I samband med det uppstod både förväntningar och förhoppningar på att fler skulle börja odla sockerbetor, vilket enligt Ström också har hänt. På landsnivå ökade antalet sockerbetsodlare med cirka 30 procent.
– Priserna har blivit lite bättre än förut och här i Österbotten har vi fått ett bra driv med odlandet. Här kan man så och skörda på entreprenad så att man inte behöver investera i egna maskiner och då kunnat prova på att odla sockerbetor. På det sättet har vi fått flera nya odlare.
Trots en rejäl ökning av sockerbetsodlare finns det fortsättningsvis ett behov av fler.
– Vi har en sockerfabrik i Finland med en kapacitet på närmare 15 000 hektar och i år har vi en odlad areal på cirka 11 400 hektar i hela Finland. Det finns rum för att öka arealen så att fabriken kan ha högre kapacitet.
Värnar om det inhemska
Alla sockerbetor som Ström odlar skickas till Sucros fabrik i Säkylä där de tillverkar socker av sockerbetorna.
– En gång i tiden hade vi många sockerfabriker i Finland. Under kriget var det livsviktigt att ha socker eftersom man inte kan konservera något utan socker. Det är ett baslivsmedel.
Idag använder vi främst socker i godis och andra bakverk, men enligt Ström är sockret än idag ett viktigt baslivsmedel. Som exempel lyfter han fram biprodukten melass som utvinns ur sockerbetornas saft och som man kan använda som foder till djur.
Enligt Ström finns det en skillnad på socker från rörsocker och sockerbetor, även om man inte märker så stor skillnad på slutprodukten.
– Men vi vill ju såklart värna om det inhemskt odlade sockret, vi har ju inte så hög självförsörjning på socker i dagsläget i Finland. Vill man ha svanenmärket på till exempel en syltburk är det viktigt att alla ingredienser uppfyller kraven.
Roligt på jobbet
Årets odlingssäsong var utmanande på grund av det varierande vädret, men Ström säger ändå att skörden blev hyfsad.
– Sockerbetorna hade en utmanande start men vädret i augusti och september har kompenserat en hel del. Tillväxten ökade alltså på slutet av säsongen, men sockerhalten är lite lägre än normalt i år.
Landsnivån för förra årets sockerhalt var medeltalet 17 procent. Man har ännu inte fått in årets resultat men Ström uppskattar att den kommer att ligga på ungefär lite över 15 procent.
Ur ett kilogram sockerbetor med en sockerhalt på 16 procent får man ungefär 160 gram socker.
– Man brukar säga att sju kilogram sockerbetor ger ett kilogram socker.
En enskild sockerbeta kan växa sig ganska stor, men eftersom Ström har radodling blir de inte lika stora.
– Jag sätter dem med 18 till 24 centimeters mellanrum på 50 centimeters radavstånd. Då kan de inte bli sju kilogram styck utan de blir runt 400 till 500 gram styck.
Sockerbetsutskottet i Österbotten brukar ändå ordna en årlig tävling i vem som odlar den största sockerbetan i Österbotten.
– Där har vi haft sockerbetor på upp till åtta och nio kilogram.
Priset för vinnaren varierar från år till år. Ibland har man vunnit en kryssning till Umeå och ibland mat. Bland alla deltagare lottas det också ut små priser. Förutom tävlingen brukar man också ordna andra evenemang, bland annat odlardagar.
– Vi försöker ha roligt på jobbet, det har vi ansett är viktigt. På det här sättet håller vi ihop gänget och kan ha det trevligt tillsammans och diskutera med varandra. Det är aldrig fel att ha roligt på jobbet, vardagen blir fort tråkig annars.