På onsdag publicerar Skatteförvaltningen finländarnas skatteuppgifter för år 2022. Samtidigt får medierna en lista över de finländare som tjänade över hundratusen euro. Inkomstlistan ska ändå tas med en nypa salt.
Över en femtedel av finländarnas inkomster syns inte i de offentliga skatteuppgifterna, visar beräkningar som Skatteförvaltningen har gjort för Yle.
Orsaken är att bara de beskattningsbara inkomsterna är offentliga.
En del inkomster är skattefria, medan en del intäkter inte räknas som personliga inkomster.
Skatteförvaltningens lista över personer som tjänade över 100 000 euro år 2021 skulle ha ytterligare 44 000 namn om man beaktar alla inkomster. Inkomsterna skulle också vara större, åtminstone för en del höginkomsttagare.
Det framgår av en jämförelse mellan beskattningsbara inkomster och totala inkomster. Beräkningarna gjordes av Aki Savolainen som ansvarar för statistiken på Skatteförvaltningen.
– På skattedagen kommer man kanske inte att tänka på att inkomstuppgifterna inte är heltäckande, säger Aki Savolainen.
Det finns också klart fler miljonärer än vad inkomstlistan låter påskina. Förra året listades 1 424 personer som tjänade över en miljon euro år 2021. På Yles begäran räknade Aki Savolainen ut att 200 personer med miljoninkomster saknas från listan.
Finnwatch: Ingen vettig orsak att låta bli att publicera
Skatteförvaltningen publicerar skatteuppgifterna enligt lagstadgade krav.
Saara Hietanen, skattesakkunnig vid Finnwatch, anser att inkomstuppgifterna borde publiceras i sin helhet.
– Jag har svårt att komma på någon vettig orsak till att de skattefria inkomsterna inte publiceras, säger Hietanen.
Det finns betydligt mer öppenhet kring inkomstuppgifterna i Finland än i många andra länder. Enligt Hietanen finns det ändå brister i transparensen.
Hietanen säger att allt som krävs för att publicera alla skatteuppgifter är politisk vilja.
Här är de tre mest centrala orsakerna till att alla inkomster inte syns på skattedagen.
1. En del av bolagens vinstutdelning är skattefri
En stor förmögenhet gör det enklare att dölja en del av sina inkomster. Det gäller framför allt kapitalinkomster som fås genom vinstutdelning.
En del av vinstutdelningen från bolag som inte är börsnoterade är skattefri. Skattefria inkomster syns inte i uppgifterna på skattedagen.
Finländarna fick vinstutdelning för knappt 6 miljarder euro år 2021. Det är en tredjedel av alla kapitalinkomster på 17,5 miljarder euro.
Nästan hälften av utdelningen var dold på skattedagen i fjol.
I Finland finns omkring 270 000 aktiebolag.
Ägare kan ta ut vinstutdelning på upp till 150 000 euro och betalar skatt för endast en fjärdedel av det. I uppgifterna på skattedagen syns i så fall bara en fjärdedel av de verkliga inkomsterna.
De som äger aktier i börsbolag kan få samma fördel genom ett holdingbolag. Det är ett bolag som har grundats för att förvalta sin ägares egendom.
2. Arv och gåvor hålls dolda
Egendom för flera miljarder euro går i arv varje år.
De här miljarderna syns inte på skattedagen. Arv och gåvor räknas inte som inkomster.
Varken arv eller gåvor syns i uppgifterna som publiceras på skattedagen.
De största arven går oftast till personer som redan har höga inkomster.
De senaste uppgifterna om summorna som går i arv är från 2019. Då ärvde finländarna totalt 5,64 miljarder euro, enligt Statistikcentralen.
Arvtagare betalar skatt för arv värda över 20 000 euro. Trots att det är beskattningsbara inkomster är uppgifterna inte offentliga.
Stora arv är ovanliga. Vanligtvis går de till finländarna med de högsta inkomsterna. Det syns alltså inte hur de här arven ökar deras tillgångar.
Hälften av alla arv är mindre än 20 000 euro.
3. Försäkringsskal gömmer inkomster
Försäkringsskal, som till exempel fondförsäkringar, kan dölja en del inkomster. Man kan använda försäkringsskal för att investera i till exempel börsbolag. Man betalar skatt på eventuella vinster först i det skedet då en investerare flyttar över sina tillgångar till sitt bankkonto.
Inkomsterna som samlas i försäkringsskalet kan vara dolda i flera år.
Den årliga avkastningen för fondförsäkringar är ett par miljarder euro.
Skatteförvaltningen kommer åt endast en del av vinsten.
Bland annat försäkringsbolag säljer fondförsäkringar, som är en slags försäkringsskal. Finländarna har en ansenlig summa i de här försäkringsskalen, omkring 45 miljarder euro.
På begäran av Yle räknade finansbolaget Mandatum ut att fondförsäkringarna ger en årlig genomsnittlig vinst på 5 procent för investeraren. Det skulle innebära att finländarna får omkring 2,25 miljarder euro i avkastning per år.
En stor del av de här vinsterna syns inte på skattedagen.
Aktiesparkontot är endast för mindre investeringar
Småsparare kan få en liknande skattefördel genom att använda ett aktiesparkonto.
I Finland har aktiesparkonton funnits sedan 2020. Aktieutdelning och realisationsvinster är skattefria på samma sätt som placeringar i försäkringsskal.
Finländarna har öppnat 320 000 aktiesparkonton. Den sammanlagda förmögenheten på dem är relativt liten: 1,7 miljarder. Det kan jämföras med de 45 miljarder som har placerats i fondförsäkringar.
Den här artikeln fokuserar på finländarna med de högsta inkomsterna, eftersom de är i fokus på skattedagen.
Medelklassen vinner på skatteavdrag
Det finns också andra slags osynliga inkomster.
Aki Savolainen vid Skatteförvaltningen har räknat ut att en relativt stor del av medelklassens inkomster är dolda.
– De får många olika avdrag för sina inkomster, säger Savolainen.
För en medelinkomsttagare kan det handla om flera tusen euro som inte syns i Skatteförvaltningens uppgifter.
Inte heller barnbidrag beskattas och därför syns de inte heller i skatteuppgifterna.
En siffra i grafiken korrigerad 9.11.2023 klockan 14:26. Summan för arv och gåvor är 7,5 miljarder euro.