Ahmed Hassan kom till Finland som barn på 1990-talet, med sin familj. Det var hans mamma som beslöt att han skulle få lära sig svenska genom att placera honom i en svenskspråkig skola, Botby grundskola.
– Det var ärligt talat jättesvårt. Men skolan har gett möjligheter, omgivningen var väldigt bra och vi hade väldigt bra lärare också.
Finland tillika huvudstadsregionen var en betydligt mer homogent vit miljö på 90-talet, så även skolan där Hassan gick. Han prisar ändå skolan som en redan då mångkulturellt medveten miljö, med flera internationella elever.
Vad beträffar den homogenitet som fortfarande finns i de svenskspråkiga skolorna i dag tror Hassan att skolorna själva kunde göra mer för att locka invandrarfamiljer till sig.
– De svenska skolorna gör i dagens läge inte mycket för att attrahera de här eleverna, och för att familjerna ska välja svenska som integrationsspråk, säger Hassan.
”Skolan tänker: vem ska hjälpa de här eleverna?”
Den målgrupp som Ahmed Hassan själv jobbar med är andra generationens invandrare, unga som redan kan finska och som med svenskan blir flerspråkiga. Det är en grupp man borde satsa mera på, tycker han.
– Vi vill att de också ska få möjligheten att lära sig svenska.
Inom projektet Svenska för invandrare åker språkambassadörer, personer som själva har invandrarbakgrund och som lärt sig svenska, till finska skolor för att motivera unga att satsa på svenskastudier.
Men i de finska skolorna får de med invandrarbakgrund relativt enkelt befrielse från att lära sig svenska. Det är ett jämlikhetsproblem, säger Hassan.
– Vi har sett bra exempel på hur andra generationens invandrare är intresserade av att lära sig svenska och få stöd i studierna. Men vi har också märkt att man relativt lätt får befrielse om man är invandrare, och det är problematiskt.
Vad beror det på att man lättare får befrielse från att lära sig svenska?
– Eleverna har kanske inte intresse eller stöd från hemmet – och det samma tänker skolan: vem ska hjälpa de här eleverna med läxorna? Föräldrarna känner kanske inte till möjligheterna och betydelsen som det svenska språket har. Det är den informationen vi sprider i skolorna och de förebilder bland invandrare vi är, säger Hassan.
Skolambassadörerna ändrar elevernas attityder till svenskan
För Ahmed Hassan kommer engagemanget för svenskan från att ha sett hur det påverkat invandrare att inte lära sig svenska redan i ett tidigt skede.
– Min lillebror gick i finsk skola och jag märkte att hans och hans vänners intresse för svenskan var lågt. Sedan har vi efter åratal sett hur mina vänner som i dag är läkare önskar att de kunde svenska, men inte haft möjligheten att lära sig när de var unga.
– Engagemanget kom när vi fick möjligheten att rekrytera invandrare som har lärt sig svenska för att sprida budskapet och nå målgruppen. Vi har lyckats - och det är ju en växande målgrupp i våra skolor, säger Hassan.
Man måste inte vara en vit finländare för att berätta om svenskan
Ahmed Hassan
Ahmed Hassan har också själv jobbat som språkambassadör i skolorna – och sett hur elever både med och utan invandrarbakgrund ändrat sin tidigare likgiltiga eller negativa inställning till svenska.
– Jag besökte till exempel en gång en liten skola i Åboland, då var det inte bara invandrare som intresserade sig, utan också finska elever blev nyfikna när någon som var annorlunda kom för att berätta om det svenska språket. Det är ett bra exempel på att man inte måste vara en vit finländare för att berätta om svenskan. Våra ambassadörer är alla sådana som har invandrarbakgrund, som är födda i Finland.