De indiska myndigheterna försöker igen få bukt med luftkvaliteten i huvudstaden New Delhi med omnejd, men storstadsområdets luftkvalitet påverkas inte bara av den myckna trafiken, utan också av de jordbruksmetoder som används.
I Finland använder sig Meteorologiska institutet av en femgradig skala från god (grön) till mycket dålig (lila). På måndagseftermiddagen angavs luftkvaliteten vara nöjaktig vid Tavastehusleden i Vanda, vilket markeras med orange enligt vår inhemska skala. Tillfredsställande (gult) uppgavs luften vara i Pargas och vid Salutorget i Åbo, medan resten av mätpunkterna var gröna.
Tar man däremot en titt på Finland på World Air Quality Index-organisationens karta får man inte bara färger utan också siffervärden, nämligen luftkvalitetsindex (AQI, efter engelska Air Quality Index). Siffervärdet är ett sätt att sammanfatta hur mycket skadliga partiklar som finns i luften på olika ställen, även om siffrorna alltså tolkas om i lite olika färger och beskrivningar på olika håll i världen.
På en del orter i norra Indien steg AQI-värdet på måndagen öven 700
Bland annat i USA används en sexgradig skala, där Tavastehusledens 58 på AQI-kartan ger betyget måttlig luftkvalitet.
I motsats till Finlandskartan är grönt en undantagsfärg på Indiens AQI-karta. På några orter i norra Indien översteg värdet på måndagen 700 – trots att skalan bara brukar anges gå upp till 500, eftersom redan ett AQI-värde på 151 innebär att luften är hälsovådlig.
AQI | Beskrivning | Färg |
0-50 | God luftkvalitet | Grön |
51-100 | Måttlig luftkvalitet | Gul |
101-150 | Hälsovådlig för känsliga grupper | Orange |
151-200 | Hälsovådlig luft | Röd |
201-300 | Allvarligt hälsovådlig luft | Violett |
301-500 | Farligt dålig luftkvalitet | Brun |
Luftkvalitetsindex kan graderas på olika sätt. I Indien används AQI-skalan, men åtgärder vidtas inte bara vid övergång från en färgkod till en annan. Även till exempel värden på över 400 får myndigheterna att vidta fler åtgärder.
Återkommande problem
Varje höst försämras luftkvaliteten i Indien och myndigheterna tar till sin färdiga lista över åtgärder som kan vidtas.
En stor del av de åtgärder som det indiska miljöministeriets föroreningsnämnd Central Pollution Board klubbar igenom när luftkvalitetsindex passerar 400 har att göra med trafiken. Från 13 till 20 november får bilägare köra till Delhi bara varannan dag enligt om man har ett registernummer som är udda eller jämnt.
På lokal nivå kan myndigheter också fatta beslut om att skolklasser från sjätte klass uppåt övergår till distansundervisning, så att barn och unga ska slippa röra sig utomhus i den farliga luften.
På delstatsnivå kan man också ge anvisningar om att offentligt, kommunalt och också privat anställda får jobba hemifrån så att bara hälften av arbetsstyrkan är på plats. En sådan förordning krävs förstås för att bilförbudet inte ska bli orimligt.
Barn, äldre och personer med problem med andningsorganen, till exempel astma, uppmanas att hålla sig inomhus.
Bränner stubben
En viktig bidragande orsak till den dåliga luftkvaliteten nämner föroreningsnämnden ändå inte i sina anvisningar. Den stavas nämligen småbrukare.
Över 85 procent av jordbrukarna i Indien klassas som småbrukare. De odlar ofta åkrar som är under två hektar stora, men sammanlagt kontrollerar de 47 procent av odlingsjorden i landet.
Enligt den indiska myndigheten Safar, som övervakar luftkvaliteten i landet, orsakas mellan 30 och 40 procent av luftföroreningarna i Delhiområdet under oktober och november av åkerbränning i delstaterna Punjab och Haryana.
För att få slut på brännandet borde småbrukarna använda såmaskiner. En sådan kostar ändå för mycket för en småbrukare att investera i på egen hand, så de som använder maskinerna hyr dem.
I stället för att köa ett par veckor och sedan betala hyra för en såmaskin väljer många småbrukare ändå att bränna stubben på åkrarna de odlar. På så sätt kommer de snabbare och enklare åt att så följande gröda, i synnerhet som maskinen också behöver bränsle.
Det innebär att luftkvaliteten i norra Indien kommer att vara livsfarligt hög igen nästa höst.