– Jag var aktiv inom Vesna, som var en demokratisk ungdomsrörelse i Sankt Petersburg. Under de demonstrationer vi ordnade mot kriget misshandlades och greps jag, säger 24-åriga Kira Herschen.
I mars 2022 gjorde polisen en husundersökning hemma hos Herschen och hon fördes till häktet.
– Jag satt i en isoleringscell i två dygn innan jag släpptes fri. Efter den varningen beslöt jag att lämna landet.
Kira Herschen och hennes man fick visum tack vare att en nära släkting bor i Finland sedan tidigare.
– Redan följande dag efter resan gick vi till polisen för att söka asyl.
Under den processen bodde paret på en flyktingförläggning i Kyrkslätt.
– Först i maj i år avgjordes vårt öde, säger hon. Nu har jag uppehållstillstånd i Finland för fyra år framåt.
Emigrationsvågen rullade söderut
Minst 820 000 ryska medborgare har hittills flytt sitt hemland efter att Rysslands anfallskrig bröt ut. Det är troligtvis den största emigrationsvågen efter Sovjets fall.
De flesta valde att slå sig ner i Kazakstan, Georgien, Turkiet eller Armenien.
Minst 50 000 ryska migranter slog sig ner i ett EU-land.
Det finns inga siffror för hur många som valde Finland, men enligt Statistikcentralen flyttade 6 000 ryssar till Finland i fjol – en dubbelt så hög siffra jämfört med tidigare år.
Samma trend kan också ses i antalet ansökningar om ett första uppehållstillstånd de senaste åren.
Politiska aktivister till Finland
– Majoriteten av de ryska migranterna har inte anlänt till Finland av ekonomiska orsaker, utan det finns främst politiska orsaker bakom, säger Margarita Zavadskaya, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet som deltar i ett internationellt forskningsprojekt där man studerar situationen för människor som lämnat Ryssland.
– De som lyckats passera den finska byråkratins täta filter har också mer radikala politiska åsikter än genomsnittet i andra europeiska länder. Det är människor som har varit politiskt aktiva, yngre, ofta studerande. Det finns också en grupp som flyttat eftersom man vägrar betala skatter till Putins regim.
Den här trenden avspeglar sig också i statistiken över antalet ansökningar om asyl.
Väggen kom emot
Kira Herschen deltar nu i en integrationsutbildning där hon pluggar finska fem dagar i veckan.
Hennes plan är att kunna fortsätta sina studier till ingenjör som hon hade påbörjat i Sankt Petersburg.
– Det första året här i Finland deltog jag i alla protester mot kriget och hittade nya vänner, berättar hon. Jag engagerade mig också i en grupp där vi skrev brev till politiska fångar i Ryssland.
– Men sen gick jag in i väggen och blev utbränd.
I dagens läge koncentrerar hon sig på sina språkstudier. Hon har också slutat följa med nyheter.
Oro för landets säkerhet
– Det har pratats mycket om att de ryska migranterna utgör ett säkerhetsproblem, men den risken är liten. I stället borde den här ryska gruppen ses som en potential för en framtida förändring hemma i Ryssland, menar Herschen.
Forskningen har visat att de ryska migranterna fortsätter att engagera sig i politiska frågor också i det nya hemlandet.
– Den här gruppen bildar gärna horisontella nätverk med andra lokala aktivister, säger Zavadskaya.
Samtidigt har den ryska regimen utökat sin repression också mot de som lämnat landet.
– Regimen ser den här gruppen som förrädare och ett legitimt mål för trakasserier. Det här har blivit ett allt större problem för många ryska migranter, säger Zavadskaya.
Ett sätt att påverka de som lämnat landet är att låta säkerhetspolisen trakassera familjemedlemmar hemma i Ryssland.
Och de ryska myndigheterna kommer med all sannolikhet att göra det omöjligt att ansöka om ett nytt pass på ambassader.
– Vi själva vågar inte besöka ambassaden i Helsingfors, säger Kira. Min mans pass går ut nästa år, och vi vet ännu inte hur vi löser problemet.
Nästan ingen har återvänt
I somras hävdade president Putin att minst hälften av dem som lämnat landet nu återvänt.
– Den siffran stämmer inte, betonar Zavadskaya. Men den ryska propagandan upprepar det narrativet gärna.
Andra ryska politiker har lyft fram att den europeiska russofobin tvingat ryska medborgare att återvända.
– I vår undersökning har vi kontakt med fyra tusen ryska migranter. Av dem har 15 procent rest till Ryssland under kriget, men de flesta bara tillfälligt för att sköta praktiska saker, säger Zavadskaya.
– Jag känner ingen som har flyttat tillbaka. I stället känner jag desto fler som valde att bli kvar i Putins Ryssland. Och det är ett modigt val med tanke på riskerna, säger Kira Herschen.
Samtidigt är hon också plågsamt medveten om att den som bor i Ryssland kan påverka situationen betydligt bättre än den som sitter i exil.
– Men mina vänner i Ryssland pratar just nu mest om sina rädslor, säger hon. Det är skrämmande att bo i Putins Ryssland.