– Situationen är egentligen pervers. Att vi judar 85 år efter den så kallade Kristallnatten igen måste vara rädda för att i offentligheten vara judar. Det är ofattbart och omöjligt att stå ut med, säger Jo-Achim Hamburger som är ordförande för den judiska församlingen i Nürnberg.
– För en liberal demokrati är det här en skam, fortsätter Hamburger.
Pogromen den nionde november 1938 var en våldsam fortsättning på den diskriminering och förföljelse av judar som då redan hade pågått i Tyskland i flera år.
På uppmuntran av nazistledningen ordnades antijudiska demonstrationer i hela landet. Ordern var också att polisen inte skulle ställa sig i vägen för demonstranterna.
Demonstrationsuppropet motiverades med att en judisk man hade utfört ett dödligt attentat mot en tysk diplomat i Paris.
Enligt nutida bedömningar dödades mer än 1 300 judar i samband med pogromen. Omkring 1 400 synagogor förstördes och 30 000 judiska män sattes i koncentrationsläger.
Inför årsdagen har det diskuterats om då och nu går att jämföra. Jo-Achim Hamburger drar paralleller.
– Politikerna må visserligen vara klara i sina ord, men ser man till den stora majoriteten så är det som 1938. Det är inte speciellt många som visar någon större solidaritet med sina judiska landsmän, säger Hamburger och tar fasta på att de pro-palestinska demonstrationerna varit betydligt fler.
Skärpt säkerhet inför årsdagen
Sedan Hamas attacker mot Israel rapporteras från Tyskland om betydligt fler fall av antisemitism än tidigare.
Veckan efter attackerna rapporterades, enligt uppgifter från den nationella anmälningsportalen RIAS, om över 200 antisemitiska incidenter. I mitten av oktober försökte två okända personer sätta en synagoga i Berlin i brand.
Inför årsdagen har det från myndigheternas sida meddelats att man ytterligare skärper säkerheten vid synagogor och judiska institutioner.
Jo-Achim Hamburger hoppas att man från myndigheternas sida i ännu högre grad tar tag i den antisemitism som enligt honom är öppet synlig vid vissa pro-palestinska demonstrationer.
I samband med de här demonstrationerna ser man enligt Hamburger också kombinationen av en tysk och vad han kallar för en importerad antisemitism.
– Sloganer som ”Befria Palestina från tysk skuld” är moraliskt helt förkastliga, när man vet att kraven ställs av barnbarn och barnbarnsbarn till dem som organiserade Förintelsen, säger Hamburger.
Att det i samband med en demonstration i Essen höjdes röster för att i Tyskland upprätta ett kalifat, borde enligt honom vara en varningssignal för hela det tyska samhället.
”Säkerhet endast i Israel”
– Att frågan om hur säkra vi känner oss överhuvudtaget ställs är absurt. Varför ska jag som jude behöva leva i rädsla i ett fritt land, frågar sig Jo-Achim Hamburger.
Mycket måste enligt honom ändra för att dagens Tyskland ska vara säkert för de omkring 150 000 judar som i dag bor i landet.
– För oss judar finns bara ett säkert ställe och det är Israel, det här trots det som hände i oktober.
– Bara i Israel kan judar försvara sig utan att man hela tiden är tvungen att förlita sig på hjälp och stöd från andra, säger Jo-Achim Hamburger.
