BRYSSEL Det uppställda målet för lagen är att återställa skadad natur närmare sitt ursprungliga tillstånd.
Enligt det nu godkända lagförslaget ska restaureringsåtgärder ha genomförts på 20 procent av EU:s land- och vattenområde till år 2030, och för alla ekosystem som behöver återställas till år 2050.
För att nå målsättningen måste EU-ländernas återställa minst 30 procent av de här livsmiljöerna till ett gott skick år 2030. Efter det ska 60 procent av livsmiljöerna ha åtgärdats senast 2040 och 90 procent senast 2050.
Det var det provisoriska politiska resultatet av de så kallade trilogerna, det vill säga trepartsförhandlingarna mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet.
Månader av armbrytning gav en kompromiss
De framtida reglerna för att återställa natur har väckt starka känslor och splittrat EU-länderna. I ministerrådet röstade Finland i juni mot förordningen.
En del av kritiken har handlat om att lagförslaget inte tar hänsyn till de olika förhållandena i Europa och att de finländska markägarna drabbas oskäligt hårt.
Men lagförslaget godkändes i juli för vidarebehandling av en knapp majoritet i Europaparlamentet. Överenskommelsen nu betecknas som en kompromiss efter månader av politiskt kampanjarbete.
EU-länderna och Europaparlamentet ska ännu ge sitt slutliga godkännande av lagen innan den kan träda i kraft.
Motståndarna ansåg att Finlands börda är för stor
Enligt Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK skulle kostnaderna för restaureringen i FInland vara de högsta inom EU i förhållande till bruttonationalprodukten.
Naturresursinsitutet Luke beräknar att återställandet för Finlands del skulle gälla 2–6 miljoner hektar och innebära kostnader på 13–19 miljarder euro fram till år 2050. De största restaureringsbehoven finns i våtmarker, skogar och insjöar.
Kritikerna har också ansett att man borde sköta restaureringen av naturen på nationellt plan och att Finland redan har flera program för det. Men miljöorganisationer och många forskare har däremot prisat lagförslaget.
