Den här artikeln har skrivits för Yle Nyhetsskolan av Nelly Salo, Elsa Snellman, Emilia Kotkamaa, Miranda Mörk och Edith vid Vasa övningsskolas gymnasium.
Årstiderna i Finland varierar från kalla snöiga vintrar till soliga somrar och vi har ett omväxlande klimat. Enligt flera studier kan årstider påverka vårt välmående och vårt psykiska välbefinnande.
I Finland och i Norden har vi världens mest distinkta årstider och ett mycket mörkt vinterhalvår. Vi som har skrivit den här artikeln upplever att vi borde tala mer om hur årstider påverkar studerandenas mentala hälsa. För studerande kan det kännas jobbigt att prestera goda studieresultat samtidigt som vintermörkret förorsakar trötthet.
Vi skickade ut ett formulär till alla studerande i årskurs 1–3 i Vasa Övningsskolas Gymnasium. I formuläret kunde studerandena fylla i enkla flervalsfrågor om hur de upplever att årstiderna påverkar deras välmående och humör.
Enligt svaren upplevde cirka 68 procent av studerandena att årstiderna påverkar deras psykiska välmående medan bara 10 procent tyckte att mörkret inte spelar någon roll. Ungefär 22 procent var osäkra på hur mörkret påverkar dem.
Vi frågade också hur studerande känner sig under vinterhalvåret på en skala på 1–5 och en följdfråga om vilka typer av känslor studerande känner under vinterhalvåret. En klar majoritet på 86 procent uppgav att de känner av trötthet under vinterhalvåret och ungefär 67 procent känner motivationsbrist. Samtidigt svarade ungefär 43 procent att de också kan känna glädje under vinterhalvåret.
Jag känner mig nedstämd på vintern på grund av vädret och hur allt känns dystert, men jag känner dock en glädje inför julen
anonym studerande vid Vasa Övningsskolas Gymnasium.
När vi ställde samma frågor om sommarhalvårets känslor svarade cirka 91 procent att de känner glädje och cirka 75 procent att de känner sig energiska under sommarhalvåret. Procenten för trötthet och motivationsbrist var betydligt lägre, cirka 26 procent uppgav att de upplevde trötthet och 18 procent att de kände motivationsbrist under sommarhalvåret.
Vi frågade också vilken period av skolåret som upplevs som jobbigast och de flesta svarade att vinterhalvåret är tungt.
Enligt vår timlärare i psykologi, Terese Söderman är mörkret en bidragande orsak till motivationsbrist. Forskning har gjorts, men resultaten är få och otydliga.
Med det som enligt Terese Söderman kan sägas med säkerhet är att det finns årstidsbunden depression.
– Höstdepression är ett faktum och kan diagnostiseras. Men orsakerna till årstidsbunden depression är ännu oklara.
Men det verkar som att höstdepression är vanligare än vårdepression och enligt vår undersökning har studeranden det jobbigare på vintern och hösten än på våren.
Bristen på ljus kan vara en bidragande orsak till motivationsbristen. I Norden, där årstiderna är väldigt distinkta, kan man notera höst- och vårdepression
psykologiläraren Terese Söderman
De ljusa timmarna på dygnet är ofta reserverade för arbete och skola och när man är ledig, är det i ofta mörkt. På våren och sensommaren spelar sommarlovet en stor roll för motivationen. Många känner sig också hoppfulla inför högtider och skollov.
– På våren har man något att se framemot, och på hösten kommer man tillbaka piggare, konstaterar Terese Söderman.
Märker du som lärare en skillnad i studieresultat eller motivation utgående från vilken årstid du har en kurs?
- Jag kan inte säga direkta skillnader vad studieresultat beträffar, men vad motivationen beträffar märker jag en skillnad beroende på period, säger psykologiläraren Terese Söderman.
Studerande kan också känna sig trötta när det är ljust.
– Under den sista perioden när sommarlovet närmar sig känner många sig trötta, säger Terese Söderman.
Den här artikeln har skrivits för Yle Nyhetsskolan av Nelly Salo, Elsa Snellman, Emilia Kotkamaa, Miranda Mörk och Edith vid Vasa övningsskolas gymnasium.