Start

Pauser och humanitära korridorer men inget krav på eldupphör – EU kämpar med sin Mellanösternpolitik

Medan läget i Gaza förvärras timme för timme fortsätter EU-länderna att vara splittrade då det gäller kravet på ett regelrätt eldupphör. Man kräver istället på nytt humanitära pauser och fördömer användandet av mänskliga sköldar.

EU:s utrikeschef Josep Borrell omgiven av europeiska utrikesministrar under ett möte i Bryssel
EU:s utrikeschef Josep Borrell omgiven av europeiska utrikesministrar under mötet i Bryssel. Bild: EPA-EFE

EU:s utrikeschef Josep Borrell medgav det svåra i att få medlemsländerna att enas om en gemensam linje mot Israel och Hamas.

Han påminde själv om den omröstning i FN:s generalförsamling om ett humanitärt eldupphör som delade EU-länderna, bara ett drygt dygn efter att man till synes hade enats om sin position vid ett toppmöte i Bryssel.

När EU:s utrikesministrar under måndagen samlades med två krig på agendan, verkade Borrell ändå nöjd med det senaste kravet som de 27 länderna nu hade jobbat fram.

- Vi uppmanar till omedelbara pauser och upprättandet av humanitära korridorer för att möta den svåra situationen som Gazas befolkning befinner sig i. Vi ber Israel att visa maximal återhållsamhet för att rädda civila liv, och vi fördömer Hamas användning av människor på sjukhus som sköldar, sa han som en sammanfattning av kraven.

Skillnaden till EU:s deklaration från toppmötet förefaller ändå vara marginell, med undantag av ett ökat krav på israelisk återhållsamhet.

Inte bara begrepp säger Valtonen

Att EU-länderna kontinuerligt har gett sitt starka stöd till Ukraina och fördömt attacker mot ukrainska civila samtidigt som man vacklar i sin Mellanösternpolitik har väckt kritik om dubbelmoral i den gemensamma utrikespolitiken.

Den starkaste skiljelinjen handlar om ordet eldupphör och på vilket sätt man fördömer våldet.

Länder som Irland, Spanien och Belgien har krävt eldupphör, medan den grupp där bland annat Tyskland, Tjeckien och Österrike ingår inte har gått med på formuleringen.

Den tyska utrikesministern Annalena Baerbock sa att hon kan förstå kraven på eldupphör eftersom läget är förödande, men att frågan handlar om hur Israels säkerhet kan garanteras under ett eventuellt eldupphör och vad som händer med Hamas gisslan.

- Vi som européer gör allt vi kan för att lindra det nuvarande lidandet i regionen. Därför är det centralt att det finns humanitära pauser, konstaterade Baerbock.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock stiger ut ur en bil
Tysklands utrikesminister Baerbock besökte Västbanken under helgen. Bild: EPA-EFE

Irlands utrikesminister Micheál Martin ansåg att man måste gå längre än så.

- Vi behöver ett humanitärt eldupphör och vi behöver det ofördröjligen för att lindra situationen för vanliga Gazabor och för att få in humanitär hjälp, sa han.

Finlands utrikesminister Elina Valtonen säger till Svenska Yle att det inte bara är fråga om begrepp och att man är enig inom EU om den nuvarande linjen.

- Om det är en paus eller ett eldupphör så måste vi vara säkra på att det gäller för bägge sidor, poängterar Valtonen och fortsätter med att säga att Hamas inte verkar vara redo för att upphöra vara ett hot mot Israel.

Finland bistår palestinier - och köper vapen från Israel

Under utrikesministermötet framförde Valtonen den finländska synen att EU måste agera kraftfullt för att den humanitära hjälpen ska nå fram till Gaza.

Finland ökar sitt stöd till de palestinska områdena med 4 miljoner euro som kanaliseras via Internationella Rödakorskommittén.

EU har upprepade gånger vädjat till Israel om att respektera humanitär och internationell rätt, framhåller den finländska utrikesministern.

- Situationen i Gaza är utmanande eftersom man för ett stadskrig där civila tyvärr blir lättare offer, speciellt då de används som mänskliga sköldar.

Att Finland samtidigt väljer att fullfölja det sedan flera år planerade köpet av luftvärnssystem från Israel väcker diskussion på hemmaplan.

Avtalet om att köpa det avancerade luftvärnssystemet ”Davids slunga” undertecknades i söndags i Jerusalem.

- Finlands försvarsmakt skaffar det försvarsmateriel som bäst passar vår förmåga och det görs genom noggrann anbudstävling, säger Valtonen.