På måndagen godkände Åbo stadsfullmäktige budgetförslaget för 2024 och den ekonomiska planen fram till år 2026.
Budgetförhandlingarna mellan fullmäktigegrupperna fördes innan fullmäktigemötet. Enligt Åbo stads borgmästare Minna Arve har förhandlingarna varit väldigt hårda, men sakliga.
Under mötet kom fullmäktigeledamot Johannes Yrttiaho, med sin enpersonsgrupp, med sex stycken ändringsförslag till budgeten för 2024, med understöd av Elina Sandelin, likaså med en enpersonsgrupp.
Budgeten godkändes ändå enligt beredning.
Åbo investerar för att kunna växa
Åbo stad gör ovanligt stora investeringar de kommande åren, sa Arve under sitt anförande som inledde diskussionen om budgeten under mötet.
Under år 2024 investerar Åbo 270 miljoner euro. I den ekonomiska planen fram till 2027 planeras investeringar för sammanlagt 1 413 miljoner euro.
– Det är en enorm summa pengar, sa Arve, men investeringarna är oundvikliga för att möjliggöra att staden ska kunna fortsätta växa. Just nu är Åboborna fler än de någonsin har varit, och enligt prognosen kommer invånarantalet fortsätta att växa.
Till de stora investeringarna de kommande åren hör bland annat den nya bangården, dubbelspåret mellan Kuppis och Åbo tågstationer, det nya musikhuset på Självständighetsplan och Åbos vetenskapspark i den nya stadsdelen Kuppis spets, som ska byggas mellan Kuppis och Österås.
– Det är viktigt att göra tillväxt möjligt, och att se till att tillväxten görs hållbart, sa biträdande borgmästare Elina Rantanen (De gröna) då hon hade ordet.
Rantanen lyfter fram stadens mål att vara klimatneutrala 2029 och att man inte kan pruta på klimatmål då man prioriterar vad man ska investera i.
Satsning på barn och unga
Efter övergången till välfärdsområden fokuserar staden sitt arbete allt mer på barn och unga. I budgeten för nästa år reserveras ungefär 75 procent för tjänster som berör barn och unga.
I investeringsprogrammet för nästa år finns till exempel flera skolor och daghem som ska renoveras eller förnyas, bland annat S:t Olofsskolan.
Under budgetförhandlingarna blev det klart att staden budgeterar 2 miljoner euro mera för helheten för fostran och undervisning. Kultur- och ungdomshelheten får en 500 000 euro mera och idrotten 300 000 euro.
I flera av anförandena under mötet lyftes en oro personalbrist i småbarnspedagogiken fram.
Biträdande borgmästare Piia Elo (Sdp) lyfte fram målsättningar för att lösa personalbristen och konstaterade att staden måste utveckla vikariesystemet för att få ner stadens utgifter på inhyrd personal inom småbarnspedagogiken.
– Staden ska satsa på att främja barn och ungas välmående genom att öka gemenskapen, vilket i sin tur ska minska mobbning, skolfrånvaro och segregation. Det här arbetet görs genom stadens spetsprojekt, men främst genom vardagligt arbete nära barn och unga, sa Elo.
Enligt Elo är budgeten för nästa år hård, men realistisk.
Sara Koiranen, ordförande för Vänsterförbundets fullmäktigegrupp, var nöjd över att investeringarna i skolor och daghem tryggades i budgeten för 2024.
Övergången till välfärdsområdet skapade utmaningar
I samband med att social- och hälsovården övergick från kommunerna till välfärdsområdena i början av året minskade kommunernas statsandelar.
– Därför är Åbo stad mer beroende av skatteintäkter än tidigare samtidigt som ekonomin är mer känslig för svängar, sa Minna Arve.
Enligt Arve ställer övergången till välfärdsområdena större krav på stadens budgetering och därför måste man planera sin ekonomi flera år framöver.
– På grund av välfärdsområdet var vi en ny situation gällande skattintäkterna då vi inledde budgetförhandlingarna, konstaterade också Taru Pätäri (Sdp) under sitt anförande.
– Det gick att räkna med att utgifterna ökar, men hur mycket de skulle öka gick inte att förutspå, och den ekonomiskt svåra tiden märks av både i kommunen och i invånarnas plånböcker. Men genom att planera ekonomin förnuftigt och med tålamod håller vi oss nog flytande, för Åbo är en växande stad, vilket är en förutsättning för att ekonomin ska utvecklas positivt, sa Pätäri.
Inga skattehöjningar i sikte
Den allmänna fastighetsskatten för nästa år höjs från 1,15 procent till 1,30 procent, men de andra skattesatserna höjs däremot inte eftersom staden vill trygga invånarnas ekonomi i det svåra läget.
Dessutom vill Åbo att staden ska vara lockande att bo i också med tanke på skatterna. Inkomstskatten för år 2024 förblir vid 6,9 procent.
Enligt Sara Koiranen hade Vänsterförbundets fullmäktigegrupp velat höja skatterna för att undvika nedskärningar. Gruppen kommer fortsätta föra diskussion om att höja skatteprocenten måttligt.
Stora underskott de kommande två åren
Nästa år tar Åbo stad lån på 200 miljoner euro, vilket betyder att staden kommer att ha lån på sammanlagt ungefär en miljard euro vid slutet av år 2024.
Underskottet för år 2024 beräknas bli 24 miljoner euro. Underskotten kommer vara kraftiga både år 2024 och 2025 visar den ekonomiska planen för åren.
Staden strävar efter att få ekonomin i balans fram till år 2027.