Även om du väljer att betala 10–13 euro i månaden för att inte se reklam på Facebook och Instagram så är du fortfarande produkten. Meta fortsätter spåra dig.
– Ja, det är en bra fråga om det lönar sig att betala. När man betalar så döljs annonserna, och om man nu upplever att de är störande kan det kanske vara värt att betala, säger dataskyddsexpert Heikki Tolvanen.
– Men om man vill ha sekretess eller dataskydd, så får man inte mycket ut av att betala, tillägger han.
Han är oroad över vad det kommer att leda till i förlängningen, om det blir vanligare att fler teknikföretag kommer kräva betalning.
– Det är en mycket dålig trend. Förmodligen kommer alla tjänster i viss mån att gå mot det här i framtiden, att man ger samtycke till allt eller betalar.
Han tillägger att den vanliga konsumenten kanske inte nödvändigtvis kan se vilka risker som är associerade med insamling av data, eftersom riskerna kanske inte blir synliga förrän om tio år.
Meta fick straffavgift varje dag
Den norska dataskyddsmyndigheten (Datatilsynet) började i somras ge Meta en daglig straffavgift för riktad reklam på företagets plattformar med hänvisning till att tydligt samtycke saknades.
Avgiften var på en miljon norska kronor om dagen, alltså cirka 85 000 euro – i upp till 90 dagar.
Samtidigt skickade Datatilsynet vidare en begäran till Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, för att få till ett förbud mot Metas riktade reklam inom hela det europeiska samarbetsområdet som består av 30 länder. De gick på Norges linje om att få till ett förbud snart.
Meta reagerade på det kommande förbudet genom att tidigare den här månaden introducera möjligheten att börja betala för att skippa reklam.
Då kunde bolaget samtidigt be alla användare inom EU/EES om samtycke på nytt, så att godkännandet inte endast baserar sig på ett långt avtal som användaren har gått med på för länge sedan.
– Europeiska dataskyddsstyrelsen har ansett att avtalet inte är tillräckligt, eftersom det lätt kan bli osynligt för människor vad de har gått med på, kommenterar Anu Talus, som är både Finlands dataombudsman och ordförande för den Europeiska dataskyddsstyrelsen EDPB.
EDPB koordinerar beslutsfattandet i dataskyddsfrågor på EU-nivå och kan komma med gemensamma bindande beslut ifall de europeiska dataskyddsmyndigheterna beslutar olika i vissa frågor.
Den nya modellen är under lupp
Dataskyddsmyndigheter i Europa är skeptiska också till Metas nya modell om att skippa riktad reklam för vissa användare. Modellen möjliggör att många lätt godkänner reklam för att få fortsätta använda Facebook och Instagram gratis, och de här användarna får därmed också riktad reklam.
Europeiska dataskyddsmyndigheter har beslutat utreda om den färska praxisen är laglig eller inte.
– Nu kan vi särskilt utvärdera till exempel vilka villkor som kan ställas för att samtycket för riktad reklam verkligen ska vara frivilligt, påpekar Talus.
Det är till exempel lättare för användaren att gå med på att fortsätta använda Facebook och Instagram gratis, än att börja betala. Frågan är då om användaren faktiskt har gett samtycke på ett rättvist och frivilligt sätt.
– Det har också att göra med en bredare fråga om hur information riktas till användarna. Och det handlar inte alltid om reklam. Det kan också handla om annan typ av information, om försök att påverka röstningsbeteenden, säger Talus.
– I grunden handlar det om hur man försöker påverka människors sinnen och åsikter. Det är den centrala frågan som dataskyddsmyndigheterna vill ingripa i.
Hon betonar dessutom att det skulle vara viktigt att både teknikbolag agerar så transparent och öppet som möjligt.
– Det är viktigt att klart veta vad ens egen information används till. Ganska mycket verkar fortfarande vara dolt, även om det inte borde vara så.