Nära Vasa flygplats, ett tiotal kilometer utanför centrum, ligger Långskogen. Det här är ett obebyggt stort stenigt skogsområde som inte nyttjats till annat än lite jordbruk.
Fast numera är de tiotals hektaren inte helt beskogade mer. Röjning har gjorts för en battericellsfabrik som Vasa stad hoppas byggs här.
Det här området kallas Gigavasa och namnet myntades redan år 2016 då man hoppades att Tesla skulle bygga sin Europafabrik här.
Den står nu klar i Tyskland medan Gigavasa står obebyggt. Men hoppet lever och flera gigantiska tomter är reserverade av företag inom batterisektorn.
Indiska Epsilon Advanced Materials och svensk-engelska Grafintec har tänkt bygga varsin fabrik för så kallat anodmaterial. Mest lovande har ändå norsk-luxemburgiska Freyr Batterys planer varit, de är också mest långt gånga. Dels för en katodmaterialfabrik och dels för en battericellsfabrik.
Den sistnämnda vore den allra viktigaste eftersom den producerar slutprodukten för bilindustrin eller energilagringsbranschen och skapar behovet för de tre övriga råvarufabrikerna. Men förra veckan kom beskedet att cellfabriken läggs på is.
Tor Stendahl är vd för Freyr Battery Finland. Han påpekar att arbetet med en av de två fabrikerna som är tänkta för Vasa går vidare som planerat:
– Det vi har valt att skrinlägga är planerna för en cellfabrik i Vasa. För katodmaterialfabriken går vi vidare som planerat.
Den här fabriken för battericeller skulle ha blivit Finlands största byggnadskomplex, aningen större än S-gruppens logistikcentrum i Sibbo.
I sin största version i MKB-prövningen visade man på två byggnadskroppar på vardera 655 meters längd och 165 meters bredd, totalt 108 000 kvadratmeter var samt dessutom ett lager på 33 000 kvadrat.
Byggnadernas höjd begränsas av närheten till Vasa flygplats, men de skulle ändå torna över trädtopparna till 35 meters höjd.
Nästa steg hade varit att söka miljötillstånd men det gör man inte nu.
Vidare är det oklart med hyresavtalet för den 130 hektar stora tomten. Avtalet går ut vid årsskiftet. En ansökan om förlängning skickades in till Vasa stad förra månaden men nu kommer Freyr Battery och Vasa stad i stället att förhandla om hur det blir med tomten.
Hur lång blir den här pausen?
– Det är för tidigt att säga. Men vi har redan tidigare sagt att det är USA och Norge som går först och därefter Finland, säger Tor Stendahl.
Investerarna söker sig till USA där de räknar med större avkastning. Projekt flyttas till USA och det blir någon sorts vakuum här i Europa
Tor Stendahl
I Mo i Rana i Norge var det tänkt att Freyr Battery skulle få sin allra första ”Gigafabrik” för litiumjonbatterier av LFP-typ.
Den så kallade Giga Arctic håller på att byggas på Mo industripark men arbetet där avtar nu.
Någon produktion av batterier blir det inte då den tekniken inte kommer att installeras nu.
– Byggnaden färdigställs men projektet sätts på paus, säger Tor Stendahl som påpekar att den testfabrik som redan byggts klar i Mo I Rana hamn ska få igång sin automatiska produktion av battericeller nästa år.
Att Freyr Battery nu prioriterar om och satsar så mycket krut på USA beror enligt Tor Stendahl på USA:s stöd för den gröna omställningen.
Paketet kallas IRA, Inflation Reduction Act. Birger Steen, vd för Freyr Battery, uttryckte det i siffror för High North News som var först med nyheten häromveckan.
Enligt Birger Steen kostar det 100 dollar att producera en kilowattimme batterier i Europa och USA men 70 dollar i Asien.
IRA-stödet kan räknas rakt in i kassan och motsvarar 35 dollar, varför Freyr Battery ska kunna producera en kilowattimme för enbart 65 dollar i sin USA-fabrik som sedan ett par år tillbaka planeras i Coweta County i Georgia.
På senare tid har rika EU-länder som Tyskland och Frankrike kunnat stödja industrin medan mindre länder som Finland har det svårare. Tor Stendahl önskar sig nu mer aktivitet, både från Finland och EU.
– Det är en stor utmaning för det är väldigt stora dyra investeringar i batteriindustrin och stålindustrin. Pengarna har stigit i värde i och med inflation och ökade räntor. Men vi ser nu att investerarna söker sig till USA där de räknar med större avkastning. Det betyder att projekt flyttas från Europa till USA och det blir någon sorts vakuum här i Europa.
– Vi måste på något sätt snabbt hitta en lösning för hur vi kan få fokus tillbaka på Europa och bygga upp en egen värdekedja. För det här vakuumet kan utnyttjas av andra.
Janne Peljo är ledande sakkunnig på Finlands näringsliv EK. Han har märkt att det i år kommit fler besked än förr om att jätteinvesteringar skjuts fram. Det gäller till exempel St1:s anläggning för syntetiska bränslen i Villmanstrand samt SSAB:s och Fortums anläggning för så kallad järnsvamp i Brahestad.
– Det här är mycket utmanande projekt. Men det är beskrivande att en del säger att de överväger att satsa någon annanstans där de får bättre stöd.
Får vi inte de här investeringarna till Finland de närmaste åren ökar risken att de inte kommer alls
Janne Peljo
Ingen annan har ändå gått så långt som Freyr Battery, enligt Peljo:
– Freyr Battery är unikt, de är de första som drar bort en del av sina satsningar från Finland och Norge. Men ser man bredare i Europa så har svenska Northvolt gått samma väg. De satsar i Tyskland och USA eftersom stöden är bättre där.
För Finlands ekonomiska framtid vore det mycket viktigt att åtminstone de flesta av de här gröna investeringarna kommer. De är värda över 200 miljarder euro, alltså mer än dubbelt så mycket som hela statsbudgeten nästa år. På EK:s lista kan man se att hela tre fjärdedelar av de planerade investeringarna är i vindkraft.
Det stora intresset för Finland kommer sig av vårt stabila elnät och den utsläppsfria produktionen. Men den elen kommer inte räcka om all planerad ny industrin kommer och därför planeras mer vindkraft. Nu säger Janne Peljo att till exempel havsvindparkerna kan vara hotade:
– Om vi inte får de elintensiva industrierna hit så kommer det att synas på de övriga investeringarna.
Peljo tror fortsättningsvis på Finlands chanser men nu minskar de för varje år.
– Det här blir en stor utmaning för Finland. Konkurrensen ökar alltmer globalt. Om vi inte får de här investeringarna till Finland de närmaste åren ökar risken att de inte kommer alls.
Tror du att det blir något av Gigavasa och planerna för batteriindustri? Berätta gärna i kommentarsfältet.