Sedan 2019 har den demografiska enheten vid Åbo Akademi haft status som en av universitetets interna spetsenheter för forskning. Och sedan dess håller de järnkoll på finlandssvenskarna i gemen och de tvåspråkiga finlandssvenskarna i synnerhet.
Och frågorna är många: Lever tvåspråkiga i Finland längre än enspråkigt finska eller svenska? Hur väljer de sin partner? Emigrerar de, och i så fall vart? Vad berättar statistiken om allt detta?
Frågorna ställdes till Jan Saarela, professor i demografi med statistik, särskilt finlandssvenskarnas demografi och ledare för spetsforskningsenheten. Vi börjar med den förväntade livslängden, skiljer sig den från de enspråkiga?
– Det är beroende på utfall. Om man tittar till exempel på alkoholrelaterad dödlighet eller på förväntad medellivslängd överlag så tenderar de att ligga mittimellan de som är enspråkigt svenska och de som är enspråkigt finska och det är ju ganska fascinerande att så är fallet.
Tvåspråkiga lever kortare än enspråkigt svenska men längre än enspråkigt finska?
– Ja, men det ska betonas att det här inte är frågan om enorma skillnader men rent statistiskt tenderar det att se ut på det sättet.
Vad händer när en tvåspråkig bildar familj?
– Den stora skillnaden ligger i partnervalet. Om man jämför en svenskregistrerad person med två svenskspråkiga föräldrar, så väljer den i mycket, mycket högre grad en svenskspråkig partner än en person som är svenskregistrerad med en förälder ur varje språkgrupp.
– Och sannolikheten är ännu mindre om en motsvarande person är finskregistrerad och har en förälder ur varje språkgrupp.
Och hur är det med utvandringen till låt oss säga Sverige?
– Den stora skillnaden idag jämfört med massemigrationen på 60- och 70-talet är att fortfarande är Sverige den allra vanligaste destinationen för finlandssvenskar, men för finskspråkiga har den fallit enormt. Om vi ser på risken att emigrera till Sverige så har vi svenskregistrerade med enspråkig svensk bakgrund, sedan svenskregistrerade med tvåspråkig bakgrund och så har vi finskregistrerade med tvåspråkig bakgrund. De ligger som ett pärlband i risken för att emigrera.
– Det intressanta är förstås att de kan ju båda språken så att de i viss mån är likvärdiga med svenskregistrerade med tvåspråkig bakgrund men de har ändå en avsevärd lägre emigrationsrisk till Sverige. Så det är definitivt en kulturell koppling.
Det är inte bara språk, utan också var du placerar dig inom den kulturella miljön
Jan Saarela
Den kulturella kopplingen
Vad beror det här då på? Jan Saarela förklarar att kulturell miljö i viss mån är avgörande.
– Är du svenskregistrerad så får du en svensk kultur i mycket högre mån än om du är finskregistrerad med tvåspråkigt bakgrund. Det visar på att det finns en kulturell skillnad i det här avseendet också, som man bör tänka på om man håller på att fundera på det här med språkregistreringen. Det är inte bara språk, utan också var du placerar dig inom den kulturella miljön, som har att göra med språk.
Hur är det med flytt inom landet?
– Finlandssvenskarna flyttar väldigt lite inom landet. Vi har tittat på hur det har sett ut över generationer och skillnaden är enorm om man jämför med finskspråkiga. Den här orörligheten är ju egentligen en icke-händelse men den är minst lika viktigt som att flytta på sig.