När andra kommuner får statsandelar för att upprätthålla lagstadgad basservice måste Hangö nästa år faktiskt betala 1,4 miljoner i statsandelar.
– Det var en obehaglig överraskning, utan den skulle det varit ganska lätt att få till stånd en budget med överskott, säger stadsdirektör Denis Strandell.
Det här kan låta märkligt, men faktum är att Hangö är en av tio kommuner i Finland som måste punga ut med pengar till staten på grund av att staden före 2023 hade väldigt höga kostnader för sin social- och hälsovård och därmed också fick statsandelar enligt det.
I januari i år övergick social- och hälsovården till välfärdsområdena och i och med det tog staten bort den finansieringen av kommunerna.
– Det statsandelssystem som fortfarande är i kraft är till stor del uppbyggt för social- och hälsovårdskostnader. Nu har man korrigeringsposter i det här systemet och det straffar tyvärr oss, så vi betalar statsandelar till staten nästa år, förklarar Denis Strandell.
”Näsan just över vattenytan”
Trots att Hangö måste punga ut med 1,4 miljoner i statsandelar landar nästa års budget ändå på ett litet plus på några hundratusen euro.
– Det finns inte mycket spelrum i budgeten, konstaterar Hangös stadsstyrelseordförande Sture Söderholm (SFP) som lite skämtsamt väljer att döpa budgeten till ”Näsan just över vattenytan”.
Riktigt så illa tycker ändå varken stadsdirektör Denis Strandell eller stadens controller Kim Adolfsson att läget är i Hangös kassakista.
Nästa år har staden reserverat 3,8 miljoner euro i investeringar, vilket är betydligt mindre än i år (6,3 miljoner), men ungefär lika mycket som år 2022 (3,4 miljoner euro).
– 3,8 miljoner är faktiskt inte så lite, säger Denis Strandell och hänvisar till att det är ett ungefärligt medeltal av de senaste sex-sju årens investeringsbudgetar.
Pengar till gator, avlopp, renoveringar och festligheter
Största delen av investeringarna går till kommunalteknik (1 miljon) och att renovera byggnader (1,5 miljoner). Det kommunala affärsverket Hangö vatten får också en miljon euro som går till att förnya stadens vattenledningar.
– Det mesta av investeringarna handlar faktiskt om en renoveringsskuld i byggnader, vägar, vatten och avlopp. Det här är nödvändiga saker att åtgärda, säger Denis Strandell.
Strandell tillägger att stadens renoveringsskuld är betydligt större än så, men det här är vad Hangö har råd med nästa år eftersom staden inte tänker investera (renovera) med lånade pengar.
Stadsstyrelseordförande Sture Söderholm ser ändå investeringar i kommunalteknik och vattenledningar som något Hangöborna gagnas av och kan glädjas över.
– Det är väldigt viktigt, fast det kan låta tråkigt med infrastruktur, gator och avlopp. Vi kan också kalla det här en guldkant. Ta till exempel ändringen av Appelgrensvägen där det blev en otroligt fin cykelväg, säger Sture Söderholm.
Det som däremot är några riktiga guldkorn i nästa års budget är de mindre men ändå viktiga summor som har reserverats för Hangös 150-årsjubileum med en hel del festligheter.
Också för nästa år har det reserverats pengar för Hangö museum, som efter många år av väntan flyttar till stora, nyrenoverade lokaler i före detta Manners.
Nästa år inför Hangö också en medborgarbudget, eller deltagande budgetering på 20 000 euro. Det är pengar som Hangöborna ska få bestämma vad de ska användas till.
Budgeten 2024 den ”nya normala”
Både stadsdirektör Denis Strandell och stadens controller Kim Adolfsson säger att nästa års budget är den allra första nya och normala efter coronaåren och kanske början till ett mer permanent tillstånd, som gör det lättare att göra upp en budget.
Däremot är Hangö troligtvis den mest konjunkturkänsliga kommunen i Finland på grund av Hangö hamn.
Pågående förhandlingar inom logistikföretagen med permitteringar och eventuella personalnedskärningar oroar, samtidigt som Denis Strandell säger att det inte är något nytt.
– Sjöfarten är otroligt konjunkturkänslig och det är vi vana vid. Vi ska komma ihåg att hamnen är en väldigt viktig tillgång för oss. Trots att det är lite svajigt ibland så har hamnen en extremt stor och positiv inverkan på vårt välbefinnande här på udden och vår ekonomi.
Hangös skulder och andra orosmoln
Hangös budgetförslag för 2024 ser alltså helt okej ut, tycker herrarna Adolfson, Strandell och Söderholm. Däremot väntar nya utmaningar bakom hörnet för redan 2025 ska kommunerna ta över Arbets- och näringsbyråernas uppgifter.
Andra frågetecken är den eventuella reformen av statsandelssystemet och fastighetsskattereformen år 2026.
Ett annat stort orosmoln är stadens skulder. Under de år Denis Strandell har varit stadsdirektör har Hangö lyckats betala av sina lån i rask takt, från cirka 65 till ungefär 46 miljoner euro. Dagens höga räntor gör att det inte är möjligt att avkorta lånen i lika snabb takt som tidigare.
I dagens läge har staden ändå ett ränteskydd på sina lån, men de slutar också gälla inom de närmaste åren.
Den största och mest tickande bomben är ändå vad som sker med de byggnader och fastigheter som Västra Nylands välfärdsområde har lovat hyra fram till 2026.
I dagsläget inbringar uthyrningen Hangö några miljoner per år. Vad ska Hangö göra med alla stora lokaler och byggnader som dessutom är i renoveringsbehov, om välfärdsområdet inte vill ha dem?
Hangö stadsfullmäktige ska ännu gå genom och godkänna budgeten för 2024 på sitt möte 21.11.
Måndagen den 20.11 kl 10.30 uppdaterades artikeln med två arenaklipp, den ena med Denis Strandell, den andra med Sture Söderholm.