Sedan 2005 har Korsnäs, Vasa och Kaskö lyckats minska sina utsläpp mest i Österbotten, enligt preliminära siffror från Finlands miljöcentral SYKE.
Vasa har minskat utsläppen med 50 procent under perioden. Stadsdirektör Tomas Häyry säger att fjolårets ökning troligen beror på att man tvingades ta till kol i fjärrvärmeproduktionen då elpriset under hösten sköt i höjden.
– Ser man på det stora hela är vi på väg åt rätt håll. Sedan är frågan om det går tillräckligt snabbt, och vi vet att ju närmare vi kommer de riktigt hårda siffrorna desto mer arbete och investeringar krävs för att få ner dem ytterligare, säger Häyry.
Utvecklingen i Österbotten liknar överlag utvecklingen i hela landet, påpekar specialforskare Santtu Karhinen på SYKE. Utsläppen inom elproduktionen har minskat och i synnerhet har oljeuppvärmingen minskat
– Alla kommuner (i Österbotten) har minst halverat utsläppen från oljeuppvärmning (jämfört med 2005), säger Karhinen.
Kronoby, Pedersöre och Kristinestad släpper ut nästan som förr
I Kronoby står jordbruket för två tredjedelar (65 procent) av utsläppen. Eftersom sektorn är så dominerande så hjälper det inte mycket även om nästan alla andra sektorer i Kronoby minskar sina utsläpp.
Jordbruket är överlag en utmanande sektor då det gäller utsläpp, enligt Karhinen.
– Dess andel av utsläppen är stor i många kommuner, och det finns inte så enkla åtgärder att ta till. Det är inte bara att byta värmekälla, utan handlar om att förändra odlingssätt eller överge djurhållning till förmån för odling, säger Karhinen.
Den andra stora utmaningen just nu är enligt Karhinen vägtrafiken. I 12 av 14 kommuner i svenska Österbotten visar vägtrafiken större utsläpp i fjol än året innan. Enligt Karhinen beror det ändå inte främst på att trafiken ökar utan på politiska mål och hur man räknar utsläpp från olika sorts bränslen.
– Det är oroande, många kommuner har ambitiösa mål och förändringar i distributionsskyldigheten blir en utmaning. Vägtrafiken är svår och det är en av de tre största sektorerna i nästan alla finländska kommuner, säger Karhinen.
Två sätt att snabba på minskningen
Som helhet säger Karhinen att Österbotten inte är i i toppskiktet men inte heller bland de sämsta. Variationerna inom Österbotten är också stora, påpekar Karhinen.
– Det ser bra ut, men som överallt i Finland borde man göra det ännu snabbare så att målen på nationell och regional nivå skulle nås.
För Vasas del bedömer Häyry att stadens mål att vara en klimatneutral stad i slutet av 2020-talet kan nås ännu tidigare.
– Det finns en riktigt god möjlighet till det, i bästa fall kan det gå så att det blir klimatnegativt.
Häyry hänvisar bland annat till väte och andra så kallade gröna bränslen samt möjligheten att ta tillvara koldioxid.
Enligt Karhinen finns det framförallt två centrala åtgärder som Finland snabbt borde ta till för att minska utsläppen mer och snabbare.
– Överlag borde energisektorn överge fossila bränslen och vägtrafiken kunde snabba på övergången till elfordon. Det är de centrala lösningarna som gör att vi kan minska utsläppen ännu mer.
Minskning i utsläpp av växthusgaser 2005-2022 (per invånare)
- Korsnäs -57
- Vasa -50
- Kaskö -49
- Jakobstad -43
- Karleby -40
- Larsmo -39
- Malax -37
- Korsholm -36
- Närpes -21
- Nykarleby -20
- Vörå -15
- Pedersöre -12
- Kristinestad -11
- Kronoby - 1