En kall vind blåser in över Sveriges största hamn i Göteborg. Här står containrar lastade på varandra i långa rader med varor som skeppats hit från jordens alla hörn.
Också gängen använder hamnen. Hit skeppas narkotika och vapen som används i de uppmärksammade dödsskjutningarna i landet.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson klappar knarkhunden Benny på huvudet. För hundarna som arbetar i hamnen är det svårare att lukta sig fram till vapen än till droger, men nosarna arbetar intensivt för att stoppa gängens framfart.
Statsministern besöker hamnen för att bekanta sig med tullens verksamhet tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson.
– Hittills i år har narkotika motsvarande 7,8 miljarder kronor (knappt 700 miljoner euro) beslagtagits som annars skulle finnas ute i gängens kriminella ekonomi, säger statsminister Kristersson på en pressträff i tullens lokaler.
Sverige ett transitland för droger
Mycket tyder på att Sverige blivit ett transitland för droger vidare till Europa. Speciellt hamnen i Helsingborg har lyfts som en potentiell transithamn, efter enorma beslag tidigare i år.
Orsaken till att gäng använder Sverige som transitland kan vara att kontrollfrekvensen är låg i vissa hamnar. Men Ulf Kristersson vill inte säga att tullen misslyckats i sitt jobb.
– Det skulle jag inte säga. Sverige är långt ifrån det enda landet där det förs in droger, det unika med Sverige är att det här är en viktig del i att finansiera riktigt grov dödlig kriminalitet och där har vi misslyckats under en mycket lång tid, säger Ulf Kristersson till Svenska Yle.
Stort problem med bedrägerier
Men droger uppgör endast en del av gängens ekonomi. Polisen uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter upp till 150 miljarder kronor per år. Det är mer än tre gånger så mycket som den svenska polisens budget nästa år.
Pengarna får de kriminella från bedrägerier, välfärdsbrott och narkotika.
Polisen varnar för att gängen tar sig in på den legala arenan, exempelvis genom att man startar bolag som man senare försätter i konkurs då man slutar betala skatt och skulder.
– All ekonomi som göder gängen är farlig och det ska stoppas. Därför lägger vi lika mycket tonvikt på bedrägeribrott och på välfärdsbrottslighet, säger Kristersson.
Polisen säger att gängens intåg på den legala marknaden har lett till en ny subkultur där laglydiga aktörer ser sig tvungna att begå olagligheter för att hållas flytande.
Om en affär som drivs av gängen kan sälja varor billigt kan en närliggande affär också tvingas dra ner sina priser genom att exempelvis undvika att betala skatt.
Maffialiknande verksamhet
Gängens tentakler sträcker sig nu allt längre in i det svenska systemet. Som Svenska Yle tidigare rapporterat har kriminella bland annat startat egna vårdcentraler, infiltrerat banker, skattekontor och till och med domstolar.
Ett färskt exempel är en åklagare på en domstol som misstänks ha läckt material till ett gäng så att de hela tiden vetat vad polisens nästa drag ska vara.
Större ekonomiska muskler leder till större möjligheter att påverka systemet.
Ulf Kristersson säger att många liknar detta med maffialiknande verksamhet.
– Det här är farligt på riktigt. När kriminaliteten tar sig in i verksamheter som de allra flesta människor är vana att lita på, då göder det misstron i samhället, säger Kristersson och räknar upp olika åtgärder som regeringen presenterat.
Det handlar om att tillåta anonyma vittnesmål, visitationszoner och bryta sekretess mellan myndigheter.
Den 27 november kommer Ulf Kristersson att träffa statsminister Petteri Orpo i Helsingfors. Enligt Kristersson kommer man då att lyfta frågor som berör gängens framfart i samhället.
– Finland har ett stort intresse i att den här kriminaliteten inte tar sig in i Finland, säger Kristersson.
