– Det är Ukraina som avgör vad som är acceptabla sätt att avsluta kriget. Vår uppgift är att stödja Ukraina och göra det möjligt för dem att frigöra så mycket mark som möjligt och få en så bra position som möjligt om och när förhandlingar inleds.
Det konstaterar Natochefen Jens Stoltenberg inför träffen med Natos utrikesministrar under tisdag och onsdag, som svar på tyska mediaspekulationer att det finns en hemlig tysk-amerikansk plan på att tvinga Ukraina till förhandlingsbordet.
Kriget mellan Israel och Hamas har den senaste tiden överskuggat läget i Ukraina, och Stoltenberg säger sig vara extremt oroad över situationen i Mellanöstern.
Men alliansens agenda toppas ändå av det faktum att Ukrainas kapacitet att hålla Ryssland på avstånd hänger på det militära biståndet från USA och de europeiska Natoländerna.
Stoltenberg prisar speciellt Tysklands och Nederländernas nya vapenhjälp i mångmiljardklassen.
I USA är läget fortfarande sådant att ett stödpaket till Ukraina har fastnat i en politisk armbrytning i kongressen, likt stödet till Israel.
Ukrainas och Sveriges kamp om medlemskap
När Natoländernas utrikesministrar samlas i Bryssel är det också med sikte på toppmötet i Washington nästa sommar.
Man behöver redan nu jobba på enigheten inom alliansen om den väg mot medlemskap som Ukraina utlovades i somras.
Det finns för tillfället få tecken på att landet skulle ha tagit större kliv mot en anslutning, som inte heller är möjligt i krigstid.
Samtidigt väntas både Turkiet och Ungern få höra nya uppmaningar om att säga ja till Sverige i Nato. Läs mer om Sveriges dilemma i en kommentar av Nordenkorrespondenten Lucas Dahlström.
Turkiet lär å sin sida spetsa sig på ett nytt stridsplansköp.
Den turkiska försvarsministern Yaşar Güler har uppgett att landet förhandlar med Storbritannien och Spanien om att få köpa 40 Eurofighter Typhoon stridsflygplan.
Det här efter att USA:s försäljning av F-16-plan inte tycks framskrida, trots att de amerikanska stridsflygen har nämnts som ett eventuellt krav från Ankara för att ge grönt ljus för Sveriges medlemskap.
Finlands östgräns kräver inget Natoingripande
Natomötet kommer också att få höra det senaste om läget vid Finlands östgräns av den finländska delegationen, och sannolikt också från Estland.
Stoltenberg konstaterade på förhand att han har fullt förtroende för att Finland klarar av situationen och att landet i första hand får hjälp av EU:s gränsmyndighet Frontex.
– Detta är ytterligare ett exempel på hur Ryssland använder migration som ett sätt att utöva påtryckning på europeiska länder.
På agendan finns likaså det allt mera oroande läget på Balkan, och man måste ta ställning till om alliansen behöver sända ännu flera trupper till Kosovo.
Spänningen mellan Serbien och Kosovo har i maj och i september lett till sammandrabbningar, vilket fick Nato att förstärka sin fredsbevarande styrka redan då.
Det finns en västlig oro för att Ryssland också försöker uppvigla stämningarna på Balkan, speciellt med tanke på att Serbien har haft en vänskaplig relation till Moskva och vägrat gå med på sanktionerna mot Ryssland.