– I ett land med religionsfrihet borde det finnas neutrala lokaler, där man kan ta ett sista farväl av den avlidna i kistan.
Det tycker Pro-Seremoniats vd, Anneli Aurejärvi-Karjalainen.
Pro-Seremoniat är en ideell organisation som erbjuder information och tjänster åt personer som inte hör till något trossamfund.
Aurejärvi-Karjalainen berättar att det är allt flera som tar kontakt och vill ordna en konfessionslös begravning. Frågan om var ceremonin ska äga rum är ofta något som väcker huvudbry.
Det är inte så att det är omöjligt att hitta en lokal om den avlidna inte har hört till kyrkan. Församlingarna i Helsingfors och Vanda tillåter att man hyr deras utrymmen, ofta ett kapell, för icke-konfessionella begravningar.
Det är en praktisk lösning för många. Men det är inte oproblematiskt.
– Det är ju fint att man får använda dem, men de är aldrig konfessionsneutrala. Där finns kristna symboler och utsmyckningar.
Ett mer konkret farväl om kistan är med
I vissa sjukhus kan det också finnas utrymmen för minnesstunder, men Aurejärvi-Karjalainen tycker att de ofta är små.
Bristen på lämpliga lokaler gör att allt fler väljer att bara ha en minnesstund utan kista, efter begravningen eller kremeringen.
– En urna kan man ju ta med sig vart som helst, så man kan till exempel ha en minnesstund i en hyrd lokal, ett kabinett i en restaurang eller hemma efter kremering.
Det är en fungerande lösning för en del. Men Aurejärvi-Karjalainen tycker att det ojämlikt att icke-troende av nödtvång måste ordna det så.
– Det kan kännas mera konkret för många att ta farväl när den döda är i kistan. Man kan föreställa sig hens skepnad där inne.
Aurejärvi-Karjalainen tycker att kommunen borde erbjuda sina invånare trosneutrala lokaler som är lämpade för ändamålet. Hon tror att behovet bara kommer att bli större, i takt med att de som skrivit sig ut ur den lutherska kyrkan blir äldre.
– Det ska vara lika för alla, oberoende av vad man tror eller inte tror på.
Krematoriestiftelsens vd: ”Flera utrymmen behövs”
Krematoriekapellen vid Sandudds begravningsplats är populära för konfessionslösa ceremonier. Det är centralt beläget och har inte några religiösa utsmyckningar.
– 30 till 40 procent av ceremonierna är konfessionslösa. Vi har sett en klar ökning i bokningar, säger Krematoriestiftelsens vd Mikael Wilén.
Han håller med om att det behövs flera liknande utrymmen.
Kan de anhöriga inte hyra vilken som helst festlokal då, precis som man gör vid till exempel bröllop?
– Det kan man så klart. Men i praktiken borde lokalen vara planerad för ändamålet. Hur är det med trappor och dörrar - ryms kistan och går det att flytta den lätt. Det kanske behövs ett kylutrymme och katafalker.
Wilén nämner att man i Krematoriestiftlesens kapell har rörliga katafalker, alltså ställningar som lyfter upp kistan. När minnesstunden är slut förs kistan vidare till ett annat rum.
I Esbo ingår prästen
Till skillnad från Helsingfors och Vanda tillåter församlingarna i Esbo inte alls civila begravningsceremonier i sina lokaler.
– Om man inte hör till kyrkan får man nog hyra våra kapell och kyrkor. Men då måste man också ta en präst som utför en välsignelse. Vi talar med de anhöriga och försäkrar oss om att det inte strider mot den avlidnas övertygelse, säger Antti Malinen, som är kyrkoherde i Olars församling.
Så vitt han vet har det här bara varit ett problem enstaka gånger.
– Det är ju möjligt att vi med tiden ändrar på vår praxis, ifall vi märker att det finns ett stort behov. Men åtminstone nu finns det inga sådana planer.
Även om församlingen skulle ändra på sin praxis, så skulle utrymmenas interiörer ändå ha kristna symboler, konstaterar Malinen.
– Det skulle kunna gå emot den avlidnas övertygelse, och det är ju också fel.
Tycker Malinen att staden, i det här fallet Esbo, borde ansvara för att tillhandahålla lämpliga lokaler?
– Nej, de anhöriga kan väl hyra något utrymme, precis som man gör vid andra tillställningar.
I Helsingfors är förändringar på gång
På Helsingfors stad är man medveten om att allt flera vill ordna trosneutrala begravningar. Man har faktiskt redan vidtagit åtgärder, berättar Otto Meri (Saml). Han är fullmäktigeledamot, och ordförande för sektionen för byggnader och allmänna områden vid stadsmiljönämnden.
– Intill den nya byggnaden där avlidna kan bevaras vid Malms begravningsplats kommer det också att finnas lokaler där anhöriga kan ta farväl av den avlidna.
Byggnaden, som ska stå färdig år 2026, kommer att ägas av Helsingfors stad och är i social- och hälsovårdssektorns bruk. Tomten ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet.
Otto Meri säger ändå att hela frågeställningen är ganska ny för honom. Han funderar på om staden i framtiden borde erbjuda flera liknande lokaler eller om man borde ingå något slags avtal med kyrkan. Eller om man kanske ska förlita sig på privata aktörer.
Något svar kommer han inte fram till.
– Men så är det ju, världen förändras och staden måste förändras med den.
Hör inte till stadens uppgifter?
– Det hör inte till Esbo stads uppgifter att förse invånarna med sådana här lokaler. Det finns inga planer på det.
Det säger Jani Lundell, som är hyreschef vid affärsverket Lokalcentralen vid Esbo stad. De ansvarar för stadens lokaler.
– Man kan så klart hyra lokaler av oss för en begravning, precis som till vilket evenemang som helst. Men det handlar ofta om gamla byggnader med trappor. Jag tror inte att vi har något med riktigt bra tillgänglighet.
Lundell föreslår att Esboborna ordnar sina högtidsstunder i lokaler som man kan hyra på fria marknaden.
Hotell tackade nej till begravning
Men i vissa fall kan inte heller den fria marknaden svara upp mot behovet, berättar Juha Muurimäki som driver en begravningsbyrå i Esbo.
Trappor och avsaknad av kylutrymmen gör att många civila lokaler lämpar sig illa för begravningar. Det är ett problem, ett annat är att vissa evenemangslokaler tackar nej.
– Jag har hört om hotell med öppna möteslokaler tackat nej eftersom man var rädd för att andra hotellgäster skulle tycka att det är obehagligt. Det skulle nog vara bra om någon skulle erbjuda utrymmen. Men jag vet inte vem det skulle vara.
Muurimäki berättar att också han allt oftare får önskemål om att begravningen ska vara konfessionslös.
Men i Esbo har politikerna inte några planer på att tag i frågan, enligt Henna Partanen (Gröna). Hon sitter i Esbo fullmäktige och är ordförande för lokal- och bostadssektionen. Och frågan är varifrån pengarna skulle tas.
– Om staden eller välfärdsområdet ska erbjuda en sådan här service behövs det statligt stöd. Annars tas pengarna bort från skolor och annat.
Vems ansvar tycker du att det är att lösa bristen på neutrala begravningslokaler? Svara i kommentarsfältet.