Det är fyra nöjda personer som sitter framför media och presenterar Närpes stadsstyrelses budgetförslag för nästa år. Än en gång kommer staden att budgetera för ett rejält överskott.
– Jag tycker att vi har en bra budget. Det är klart att vi har en stor kostnadsökning, drygt sju procent, men ändå torde alla nämnder och all verksamhet få det som de behöver nästa år. Vi får se med tillförsikt på framtiden, konstaterar ekonomidirektören Kent-Ole Qvisén.
Enligt stadsstyrelsens ordförande Hans-Erik Lindqvist (SFP) var det lätt att få ihop budgeten, medan förvaltningsdirektören Björn Häggblom beskriver budgeten som en budget med mycket för många.
Stadsdirektören Mikaela Björklund sällar sig till skaran som är nöjda med ekonomin i staden.
– Vi har varit väldigt lyckligt lottade att vi har en stad som går dynamiskt framåt. Då tänker jag närmast på vårt näringsliv som tuffar på och att vi tänker långsiktigt på ekonomin i kommunen. Det ska vi fortsätta med trots att det är osäkra tider i världen, säger hon.
I och med de goda framtidsutsikterna vågar staden fortsättningsvis investera. Nästa år uppgår nettoinvesteringarna till 9,1 miljoner euro med Pjelax skola och aktivitetshallen som de största enskilda investeringarna.
Årsbidraget räcker ändå inte till för att täcka investeringskostnaderna vilket innebär att lånebördan ökar en aning för att sedan stabiliseras.
– Den kommer att ligga på nuvarande nivå de kommande åren, runt 50 miljoner euro totalt och runt 5 000 euro per invånare. Vi försöker hålla det här, konstaterar Qvisén.
Nedskärningar i statsandelarna
Men allt är inte frid och fröjd då det gäller stadens framtida ekonomi. Då statsandelarna nämns uppenbarar sig några orosrynkor på samtliga personers pannor.
Finansministeriet har meddelat om nedskärningar i statsandelarna, vilket för Närpes del skulle innebära kring en miljon euro mindre i statsandelar åren 2025-2027 och därefter cirka 800 000 euro mindre.
– Vi är en stad som är beroende av statsandelar. Förändringar där kan orsaka stora konsekvenser för stadens ekonomi, säger Björn Häggblom.
– Om det försvinner en miljon euro ur finansieringen så är det klart att det påverkar, konstaterar i sin tur Kent-Ole Qvisén.
Men eftersom staden enligt ekonomiplanen budgeterar för ett överskott på kring 2,5 miljoner euro även åren 2025 och 2026, så lär inte följderna av nedskärningarna vara allt för drastiska.
– Vi tror nog starkt på framtiden. Jag tycker de beslut som fattats av våra förtroendevalda under 2023 visar på en jordnära framtidstro. Och det tycker jag minsann att verksamhetsplanen och budgeten visar. Vi menar nog att fortsätta tuffa på och utveckla staden för våra invånares bästa, konstaterar Mikaela Björklund.