– Vi är både glada och stolta över att tre duktiga kandidater som vill bli kyrkoherde i Karis-Pojo, säger Annika Pråhl, som är vice ordförande i församlingsrådet.
De tre kandidaterna är Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström. Den här gången är det församlingsmedlemmarna som väljer vilken av kandidaterna som tar över tjänsten då nuvarande kyrkoherde Pentti Raunio går i pension på våren.
Men det var ingen självklarhet att så många skulle söka tjänsten. Församlingsrådet ansökte om att få förrätta ett indirekt val eftersom medlemmarna var rädda för att det bara skulle bli en kandidat. De förtroendevalda var också oroliga för att valdeltagandet blir lågt.
Ett indirekt val betyder att församlingsrådet eller kyrkofullmäktige väljer vem som blir kyrkoherde och att det sedan välsignas av domkapitlet.
Men domkapitlet gav avslag på församlingsrådets ansökan.
– Nu är vi nöjda över att det blev ett allmänt val där församlingsmedlemmarna får säga sin åsikt, konstaterar Annika Pråhl.
Direkta val engagerar mera
Nuförtiden hör det till ovanligheterna att kyrkoherden väljs av de förtroendevalda eftersom kyrkolagen utgår från att det ska ske genom direkta val.
”I Borgå stift har det under senaste år varit så att domkapitlet gett avslag på de flesta ansökningar”, skriver Linus Stråhlman som är notarie vid Borgå stift.
Nyligen beviljade domkapitlet till exempel Petrus församling i Helsingfors rätt att förrätta kyrkoherdevalet som ett indirekt val. Då var det en helhetsbedömning av läget och Petrus som en storstadsförsamling som avgjorde efter en rätt lång diskussion.
Ett direkt val ger församlingsmedlemmarna en större möjlighet att engagera sig, fortsätter Stråhlman.
”Det är mycket praktiskt jobb med ett direkt val, men å andra sidan är det sedan rätt tydligt vem församlingen vill ha som sin kyrkoherde alltså vem de röstat på. Det är ofta ett resultat som är lättare att acceptera, alltså att någon annan blev vald”.
Stråhlman listar också upp fördelar med indirekta val: Det kan tydligare formuleras hurudan kyrkoherde församlingen önskar sig. Församlingsrådet eller kyrkofullmäktige kan tydligare välja den kandidat som de anser att bäst motsvarar det man söker. Ofta går indirekta val lite snabbare att genomföra, men processen kan å andra sidan dra ut på tiden om någon begär omprövning på församlingens beslut.
I vanliga fall brukar kring 20 eller 25 procent av församlingsmedlemmarna rösta i ett kyrkoherdeval. Ett undantag är Pedersöre församling i Österbotten, där valdeltagandet var 55 procent för knappt tre år sedan.
Det finns aldrig fler än tre kandidater vid ett direkt val. Om flera än tre personer söker om en tjänst som kyrkoherde föreslår domkapitlet de tre mest meriterade, som församlingen sedan får rösta på.
Läget är lockande och ekonomin är bra
Ett allmänt problem är att det finns väldigt få som söker lediga tjänster som kyrkoherde. I många fall är det bara en person som söker tjänsten och då blir det i praktiken ett indirekt val där församlingsrådet eller -fullmäktige alltså formellt väljer denna enda sökande.
Annika Pråhl tror att Karis-Pojo församling lockar bland annat tack vare sitt geografiska läge nära både Helsingfors och Åbo.
– Jag vill ju tro att vi har en bra verksamhet och vår avgående kyrkoherde har gjort ett mycket gott jobb. Vi har också en välfungerande församling med en hygglig ekonomi.
Det här är första gången på nästan 80 år som församlingsmedlemmarna i Karis-Pojo får välja sin kyrkoherde.
– Så ingen som nu har rösträtt har varit med om det tidigare. På det sättet är det en utmaning.