Fjärdeklassarna i de svenskspråkiga skolorna läser överlag bra, de läser lika bra som eleverna i de finskspråkiga skolorna.
Men läsförmågan är ändå sämre nu än den var fem år tidigare då föregående liknande studie gjordes. Också kunskapsskillnaderna mellan de cirka 10-åriga eleverna har ökat.
Familjernas socioekonomiska ställning – liksom familjens läsvanor – spelar en allt större roll för barnens läsförmåga, visar studien Progress in International Reading Literacy Study (Pirls) från år 2021.
Det är helt enkelt bra för barnet att se föräldrarna läsa skönlitteratur, antingen på papper eller digitalt
Projektforskare Marjo Sirén
Österbotten sticker ut
Det spelar också en roll vilken region eleven bor i.
Det som enligt forskarna sticker ut mest i studien är skillnaden mellan elevernas läsförmåga i de svenskspråkiga skolorna i Österbotten jämfört med övriga Finland.
I huvudstadsregionen läser var femte elev utmärkt och färre än var tionde har en läsförmåga på låg eller under låg nivå.
I Österbotten läser färre än var tionde elev utmärkt och var fjärde elev läser på låg eller under låg nivå.
Det var tredje gången som Finland var med i den internationell undersökning som vart femte år mäter läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning bland tioåriga elever.
Ett snabbt ras i läsförmågan i Finland
Den försämrade läsförmågan bland skolbarn gäller båda språkgrupperna i Finland och är dessutom ett världsomfattande problem. Men den negativa utvecklingen har varit kraftigare i Finland än i andra länder.
Fjärdeklassarna i svenskspråkiga skolor läser numera lika bra som jämnåriga elever i övriga Norden. Tidigare var de finländska elevernas läsförmåga bättre än i övriga Norden.
De finländska fjärdeklassare som deltog i utvärderingen 2021 uppnådde i medeltal 549 poäng, för de svenskspråkigas del var snittet 546 poäng. Sveriges fjärdeklassare uppnådde i medeltal 544 poäng och eleverna i Norge och Danmark fick 539 poäng.
För att nå upp till den poängnivån bör eleven enligt kriterierna vid läsning av enkla eller medelsvåra skönlitterära texter hitta, känna igen och återge tydligt uttalade handlingar, händelser och känslor, dra slutsatser om händelser och karaktärers handlingar och tolka orsaker till karaktärers känslor eller handlingar och visa på stöd till tolkningen.
I de två tidigare undersökningarna var elevmaterialet från de svenskspråkiga skolorna så litet att resultatet kunde granskas endast som en del av helheten.
År 2011 var 170 elever från sju svenskspråkiga skolor med och år 2016 deltog 181 elever från nio svenskspråkiga skolor.
År 2021 deltog däremot 1 497 elever från 59 svenskspråkiga skolor.
Det var Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska kulturfonden som gav Jyväskylä universitet i uppdrag att göra en analys av ett betydligt större svenskspråkigt sampel i studien år 2021.
Hemmet viktigast
Slutresultatet i Hur står det till med läsningen? visar att det finns skillnader i läsförmågan och skillnaderna finns oftast på individnivå. Forskarna hittade inte några större skillnader mellan enskilda klasser eller skolor.
Det som däremot spelar roll för läsningen är barnets hembakgrund, det vill säga familjens socioekonomiska ställning, föräldrarnas utbildning och yrke och resurser samt föräldrarnas och barnens läshobby kopplad med tidig introduktion till läsning.
Fyra av fem familjer i huvudstadsregionen hör till den högsta socioekonomiska gruppen. Föräldrarna hör till de mest aktiva läsarna av skönlitteratur i en jämförelse av regionerna.
Föräldrarnas negativa inställning till läsning inverkar negativt på barnets läsintresse, medan föräldrarnas aktiva läsning av skönlitteratur hade ett starkt samband med barnets läsförmåga.
”Det är helt enkelt bra för barnet att se föräldrarna läsa skönlitteratur, antingen på papper eller digitalt”, konstaterar projektforskare Marjo Sirén.
Också det att föräldrarna tar med barnen till biblioteket i tidig ålder har ett samband med läsförmågan.
Skolans betydelse överraskande liten
Ju fler läs- och skrivfärdigheter eleverna har före skolstarten, desto bättre är prognosen för läsförmågan i fjärde klass.
Skola, skolmiljön, lärarna, undervisningen och småbarnspedagogiken spelar däremot endast en liten roll för en elevs läsförmåga.
Också i internationell jämförelse har undervisningen ett exceptionellt svagt samband med inlärningsresultatet.
Inte heller barnets kön spelar roll för läsningen. Flickorna hade i snitt bättre läsförmåga än pojkarna, men det förklaras mera av andra faktorer än kön.
”Lärarutbildningen i Finland är längre än i övriga Norden, vi har många behöriga lärare och bra läromedel. Det betyder att undervisning håller jämn kvalitet. Då de flesta familjer dessutom väljer sin närskola och inklusion är vanligt blir skillnaderna små mellan klasser och skolor”, säger universitetsforskare Kari Nissinen.
Forskarna säger att trenden med att läsandet går åt ett sämre håll måste stoppas.
”Om läsförmågan ligger på en låg nivå redan i fjärde klass har barnet antagligen svårt i skolan också överlag. En stor del av allt lärande sker just genom läsning. Vi måste bli bättre på att stödja särskilt dem som inte får lässtöd och uppmuntran hemma. Om läsningen är utmanande blir det på sikt svårt att vara delaktig samhället överlag”, varnar forskaren Kaisa Leino.
Vad tror du att den nedåtpekande trenden beror på när det gäller barns läsförmåga? Kommentera!