Svensk ekonomi går som det svenska tåget om vintern. Det går trögt, det drabbas av förseningar och vagnar saknas.
Och det är just vintern som väntas bli tuff för svenska hushåll. Landets riksbank har höjt styrräntan från en rekordlåg nivå i snabb takt sedan Rysslands illegala invasion av Ukraina och nu blir det svårt för svenskarna att betala av sina dyra lån.
Och Sverige är belånat. Det var endast Luxemburg och Danmark som hade högre skuldsättning per invånare i EU vid utgången av 2022. Det gick bra under tider av låg ränta, men i dag är läget annorlunda.
– Under perioden med låg ränta tog hushållen på sig stora skulder, fastighetspriserna drog iväg, byggsektorn växte och nu när räntorna stiger och många har korta lån så betyder det att hushållen i Sverige drabbas väldigt hårt, säger Klas Eklund, en av Sveriges kändaste ekonomer som i dag är seniorekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Det finns stora skillnader mellan det finska och svenska systemet för lån. Det syns speciellt i de stora bostadslånen, där den maximala tiden för banklån är 50 år i Sverige och 30 år i Finland. Dessutom behöver svenskarna bara amortera hälften av lånet innan lånetiden tar slut.
Sverige fläckvis bra
Sverige har länge setts som Nordens ekonomiska motor. Men nu går utvecklingen åt fel håll.
– Svensk ekonomi mår tyvärr inte så bra, vi har väldigt svag tillväxt och hög arbetslöshet. Tyvärr är det så att Sverige går sämst i hela Norden, säger Klas Eklund.
Han menar att bilden av Sverige som en stark ekonomi får sig en törn om man ser på statistiken.
– Vi är starka på vissa områden, vi har väldigt starka statsfinanser, vi har väldigt duktiga ledande industrier i världen. Men om du tittar på BNP, arbetslöshet och sådant, så ser det inte bra ut. Vi är fläckvis bra och fläckvis dåliga.
Svensk ekonomi krymper
Eklund ogillar den svenska riksbankens åtgärder både nu och tidigare. Han menar att den optimistiskt låga styrräntan ledde till att hushållen lånade för mycket, och när man nu försöker kompensera genom att höja räntan får de som tog lån det svårt.
– Jag är ganska kritisk till Riksbankens agerande, säger han.
Sveriges ekonomi krymper för tillfället. Landet är inne i en teknisk recession och Sverige är det enda EU-landet där ekonomin väntas krympa nästa år, enligt EU-kommissionens ekonomiska prognos.
Dessutom är den svenska valutan svag, något som exempelvis finska turister märkt av då man handlar med finska kort i svenska butiker. I skrivande stund är en krona värd 0,089 euro.
På senare tid har kronan ändå repat sig något, men är fortfarande för svag enligt Riksbanken.
– Vi vill se att kronan fortsätter stärkas, för vi tycker att den är omotiverat svag, säger Anna Breman, förste vice riksbankschef.
Bättre fram till 2025
Trots att krisrubrikerna om den svenska ekonomin avlöser varandra är Breman försiktigt optimistisk till att de svenska hushållen ska klara den nuvarande räntehöjningen.
– Hushållen är i genomsnitt högbelånade, men vi har också en motståndskraft genom att man haft ett högt sparande, säger Anna Breman.
Hon menar att pandemin gjort de svenska hushållen starkare genom att de sparade extra mycket pengar då.
– Sedan finns det ändå alltid hushåll som påverkas väldigt mycket av den miljö vi är i nu, säger hon.
Anna Breman håller inte med Klas Eklund om att den svenska ekonomin skulle vara svagast i Norden just nu.
– Konjunkturen i Norden visar ungefär samma mönster. Att kalla Sverige den svagaste länken går lite långt.
Hur ser vägen framåt ut för svensk del?
– Jag tror att svensk ekonomi ser mycket bättre ut fram mot 2025. Det som händer nu är att då inflationen faller kommer hushållen komma tillbaka till reallöneökningar och då kommer efterfrågan komma tillbaka, säger Anna Breman.