– För tillfället ser vi stora brister när det gäller de rättsliga åtgärderna. Människorna som tar kontakt med oss talar om att det är andra regler som gäller och att det på nätet handlar om ett laglöst rum där man tvingas stå ut med allt.
– Det är den här situationen vi måste komma bort från, säger Anna-Lena von Hodenberg, Hate Aids grundare.
Hate Aid har funnits sedan år 2018 och i Europa är den en av mycket få organisationer som direkt hjälper offer för näthat och digitalt våld.
– I nuläget kan vi säga att vem som helst kan falla offer för digitalt våld. Och de grupper som redan i det analoga rummet kan räkna med att bli diskriminerade, blir så gott som säkert utsatta för våld på nätet, säger von Hodenberg.
Processer ger synlighet
Förutom att bland annat erbjuda hjälp i säkerhetsfrågor eller att göra en polisanmälan ger Hate Aid också juridiskt stöd.
Man tar helt enkelt vissa fall till rätten med målet att statuera exempel. Nyligen vann Hate Aid en rättsprocess mot konspirationsteoretikern och den tidigare kändiskocken Attila Hildmann.
– Att i domstol få visat var gränsen går är en signal inte bara till Hildmann utan till alla hans följare och de gärningsmän som dagligen sprider sitt hat på nätet.
– Domar som den här ingjuter mod inte bara hos den i det här fallet direkt drabbade utan bland alla utsatta och det är därför vi behöver processerna som får stor synlighet, säger von Hodenberg.
Hildmann, som har gjort sig ökänd genom sina antisemitiska och homofoba uttalanden på sociala medier, har i synnerhet tagit ex-politikern och den nuvarande ordföranden för det tysk-israeliska sällskapet Volker Beck till sin måltavla.
Hildmann har bland annat mordhotat Beck.
Trots att Hildmann redan år 2020 försvann till Turkiet för att undkomma rättvisan i Tyskland, kunde Beck nu med hjälp av Hate Aid få utverkat att Hildmanns tidigare böter kan utmätas från försäljningen av hans böcker.
”Test på levande objekt”
Enligt Anna-Lena von Hodenberg är en av Hate Aids viktigaste uppgifter också att kämpa för striktare reglering av de sociala plattformarna.
– Alla produkter som lanseras på marknaden, det må sen handla om Aspirin eller bilar, testas först för eventuella risker. De sociala plattformarna, apparna och de digitala produkterna testar vi ändå först efter att de kastas ut på marknaden.
– Här testar man direkt på levande objekt, på oss, på våra barn och på hela samhället i stort och så ser man i efterhand vilka följderna blir, säger von Hodenberg.
Från Hate Aids sida vill man framför allt för politiker och rättsväsende göra klart att hat på nätet inte enbart berör enskilda individer. Det handlar om ett problem för hela samhället.
– Man kan fråga sig varför vi som ett demokratiskt samhälle tillåter så mycket digitalt våld och desinformation att det i förlängningen leder till att röster i det offentliga rummet tystnar.
– Att folk inte längre vågar säga sin åsikt är ett problem för demokratin. När man väl har förstått det här inom rättsväsendet och bland politikerna, då kommer det till en annan reaktion på de här brotten, säger Anna-Lena von Hodenberg.