Alexander Stubb (Saml) anser sig vara en optimistisk realist som vill ställa sig i mitten av samhällsdebatten.
Här berättar han varför just han borde bli Finlands president:
Bäst på utrikespolitik
Alexander Stubb har hållit sig borta från finländsk politik sedan han lämnade riksdagen 2017. Året innan hade han förlorat sitt partiledarskap i Samlingspartiet till Petteri Orpo.
Tiden som statsminister blev inte längre än ett år. I valet 2015 fick Samlingspartiet stryk av såväl Centern som Sannfinländarna och Stubb fick nöja sig med posten som finansminister.
Enligt personer som jobbade i hans närhet var Alexander Stubb helt klart mer lämpad för de tidigare uppdragen som utrikesminister och utrikeshandels- och Europaminister.
Han beskrivs som en utpräglat internationell politiker. Karriären inom den finländska toppolitiken tog en rivstart 2008 då Samlingspartiledare Jyrki Katainen utsåg honom till utrikesminister.
Fram till dess hade Stubb verkat som EU-parlamentariker.
– Ganska fort stod det klart att det kommer en mycket världsvan utrikesminister in i Finlands regering. Han var språkkunnig och mycket väl nätverkad, säger den tidigare SFP-ledaren Stefan Wallin, som var minister i samma regeringar som Stubb under många år.
Wallin är rådgivare för Stubb under valkampanjen.
Stubb fick sitt eldprov när Ryssland anföll Georgien i augusti 2008, samtidigt som Finland var ordförande för OSSE.
– Det eldprovet gav honom klart godkänt betyg. Och det visar att han hade och har ett mycket stort och genuint intresse för utrikespolitik och Finlands möjligheter som en liten nation att hävda sig på världskartan. Vi är precis så stora som vi själva gör oss till, säger Wallin.
Stubbs utrikespolitiska linje beskrivs som en frisk fläkt som delvis stod i kontrast till den tidsanda som rådde i Finland under Tarja Halonens presidentskap. Han var starkt pro-europeisk och USA-vänlig. Redan då ansåg han att Finland borde gå med i Nato.
En frisk fläkt var också hela hans uppenbarelse. Hans okonventionella och lediga – ibland lite arroganta – sätt delade folket, särskilt när han blev statsminister.
Det var nu sådan han var, ganska okonventionell och spontan. Icke-hierarkisk.
En av dem som var med i kabinetten minns en julfest under Alexander Stubbs år som statsminister. Vid den högtidliga bjudningen i statsrådets festvåning Smolna reste sig statsministern plötsligt upp och gick runt vid borden och fyllde på rödvin i gästernas glas.
– Det saknades inte serveringspersonal så det var väl en och annan som höjde på ögonbrynen. Men det var nu sådan han var, ganska okonventionell och spontan. Icke-hierarkisk.
Samtidigt hade Stubb stora svårigheter att hålla ihop regeringen.
– Det var pinsamt, patetiskt. Han tappade kontrollen över regeringen och också över sitt eget parti och sin riksdagsgrupp, beskriver en annan dåtida regeringskälla.
Regeringsperioden slutade i fullständigt kaos där regeringspartierna röstade mot sina egna lagförslag.
Samtidigt vittnar en del om att Stubbs idrottsintresse ofta kunde väga tyngre än utdragna förhandlingar i regeringen.
– När han i offentligheten uppmuntrade människor att idrotta kan man nog säga att han själv levde upp till det och gjorde kortare dagar ibland.
Göran Djupsund: Han har vaskat bort arrogansen
Statsvetaren, professor emeritus, Göran Djupsund tror att Alexander Stubb har ytterst goda chanser att ta sig till den andra omgången i presidentvalet.
– Han har en lång erfarenhet av de frågor som ligger på presidentens bord. Han är ytterst språkkunnig och har ett brett internationellt kontaktnät. Han är utan vidare en mycket stark kandidat i detta val, säger Djupsund.
Enligt Djupsund är det en uppenbart nedtonad Alexander Stubb som nu återvänder till politiken. Djupsund tror att man analyserat den tidigare bilden av honom noga i kampanjteamet.
– Man har nog försökt vaska bort lite av den arrogans som fanns under vissa tider, framför allt som minister, säger Djupsund.
Och så har han svenska som modersmål. Är det en fördel eller en nackdel för att bli vald?
– Det är kanske en fördel på marginalen när SFP inte har någon egen kandidat. SFP:s väljare är borgerliga och kanske väger det för dem in att han är svenskspråkig.
– Men det har inte någon större betydelse bland de finskspråkiga väljarna eftersom han talar finska lika bra.
Åsa von Schoultz: Han är duktig på valkampanjer
Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet, anser att Stubb uppenbart riktar sin kampanj till andra än Samlingspartiets traditionella väljare.
– Han försöker appellera till väljare utanför huvudstadsregionen och han försöker appellera till väljare med mer gröna värderingar. Han försöker kanske framstå som mindre typiskt samlingspartistisk än vad han skulle ha gjort i en vanlig riksdagsvalskampanj, säger von Schoultz.
Enligt von Schoultz verkar Stubbs kampanj ytterst professionell. En stark kampanjorganisation är särskilt viktig i presidentval där kandidaterna måste föra kampanj i hela landet.
– Vi vet att Samlingspartiet är skickligt på att göra politiska kampanjer och Alexander Stubb är också som person en erkänt duktig kampanjare. Han tycker om att driva valkampanj, han går all in och gör det med en entusiasm och intensitet som kan vara framgångsrik, säger von Schoultz.