I våras var förhoppningarna på en ukrainsk motoffensiv stora.
När offensiven väl inleddes i juni lyckades Ukraina rätt snabbt återta kontrollen över mindre byar. Men sedan blev det höst och nu vinter – och genombrotten låter fortfarande vänta på sig.
I nuläget råder det dödläge vid frontlinjerna och kriget går i huvudsak ut på utnötning och artilleribeskjutning.
Varför misslyckades offensiven?
Den framgångsrika ryska försvarsstriden ser militärexperten Joakim Paasikivi som orsak till misslyckandet.
– Åtta månaders försvarsförberedelser med stora mineringar som ryssarna också har försvarat på ett kompetent sätt. Inte skickligt, men på ett kompetent sätt.
Och så var det de försenade vapenleveranserna. Ukraina fick helt enkelt det viktigaste vapenstödet med stridsvagnar och artilleri väldigt sent, påpekar Paasikivi.
– De kom ju i januari till mars i år. Där fick Ryssland åtta månader gratis under vinterperioden att bygga ut oerhört stora mineringar och bygga ut försvarssystemen. Det gick inte att bryta igenom utan flyg.
Det är dessutom svårt att föra ett framgångsrikt rörligt krig i Ukraina under våren och hösten eftersom det blir väldigt lerigt.
Vilka är Ukrainas största utmaningar vid fronten?
Den största utmaningen ligger i att få fart i offensiven, enligt Paasikivi.
– Att övergå från ställningskrig till manöverkrig där man utnyttjar eldkraft och rörlighet.
Han betonar att det behövs mer resurser, kanske rentav nya sådana.
– Om man bryter ett dödläge kan man kanske hota Krim. Det här ifall man lyckas hålla det brohuvud vid floden Dnepr man har tagit, och lyckas göra en broläggning eller en flodövergång i Cherson oblast söderut från Krynky.
Men motståndet i den lilla byn Krynky är hårt, liksom vid resten av den södra fronten. De ryska försvarslinjerna håller i huvudsak bra.
– Det mest intressanta är flodövergången från ukrainsk sida, mot Krynky som kanske leder till någonting nästa år.
Vad krävs för att Ukraina ska lyckas?
För att Ukraina ska nå framgångar Krynky och lägga en bro över Dnepr i Cherson för att korsa floden i större skala måste man först eliminera hotet från ryskt artilleri och ryskt flyg.
För det behövs framför allt fler vapen med lång räckvidd och raketartilleri som Himars eller MLRS. Och flyg.
De utlovade F-16-planen har ännu inte anlänt till Ukraina och på flera håll brister det i stödet bland Ukrainas allierade.
– Just nu är det mycket problematiskt eftersom flera av de här utlovade stödpaketen har blockerats. Rent fysiskt i Polen, Tjeckien, Slovakien … men också i och med dödläget i den amerikanska kongressen, säger Paasikivi.
De här politiska frågorna är besvärande för Ukraina, där man väntar på att löftena ska infrias.
– Men nu är det också vinter och det gör att striderna på grund av väder går långsammare. Frågan är om man skulle kunna utnyttja dem nu. Men man behöver mer ammunition, mer vapen hela tiden.
Vilka utmaningar står den ukrainska civilbefolkningen inför den här vintern?
I vintras satsade Ryssland mycket av sina robotar och drönare på att försöka slå ut kraftnätet och elförsörjningen i Ukraina.
Under de senaste månaderna har Ryssland använt väldigt många iranskproducerade Shahed-drönare.
– Det borde medföra att det finns ett ganska stort ryskt lager med kryssningsrobotar och ballistiska robotar.
Målet i vinter är helt enkelt enligt Paasikivi att knäcka ukrainarna.
– Det kommer inte lyckas, men man kommer skapa lidande genom att slå ut elförsörjningen, genom att skapa problem med vatten, el, värme och göra livet till ett helvete för den ukrainska civilbefolkningen.
För även om kriget pågår vid fronten så utsätts hela Ukraina för ett ständigt hot, där Ryssland anfaller alla större städer med robotar och drönare.
Och hittills har Ryssland inte dragit sig från att också skjuta mot civila mål.
– Hela Ukraina är under attack även om de hårda striderna på marken försiggår vid fronten. Det går att leva ett ganska normalt liv i Kiev, men det kan komma robotar när som helst. Som tur är finns det ett förvarningssystem som fungerar bra, men ingenting är hundraprocentigt.