Det var applåder och glada miner när den efterlängtade fonden för förluster och skador klubbades igenom på klimatmötets första dag.
De utvecklingsländer som drabbas värst av klimatförändringen har redan länge krävt att en fond ska inrättas för att hjälpa dem.
Men glädjeyran varade inte länge när det blev klart att löftena om pengar till fonden från de rika länder som släpper ut mest växthusgaser inte är närapå tillräckliga.
Dessutom är det frivilligt för länderna att bidra med pengar.
Bara 700 miljoner dollar när det behövs hundratals miljarder
Hittills har det kommit in löften om drygt 700 miljoner dollar till fonden. Det är mindre än 0,2 procent av de förluster som utvecklingsländerna varje år drabbas av på grund av klimatförändringen.
Alltså en droppe i havet säger klimataktivister.
– Det här gäller människors liv. Människor dör, säger klimataktivisten Moses Edvin Namakanga från Uganda, på plats i Dubai.
– Så vi vill att pengasumman ska vara tillräcklig. Och med tillräcklig menar jag miljarder inte miljoner. Den ska motsvara människors behov.
Enligt uppskattningar uppgår förlusterna och skadorna i utvecklingsländerna till mer än 400 miljarder dollar per år. Och den summan kommer att öka.
USA bidrar med bara 17,5 miljoner dollar
Klimatmötets värd Förenade Arabemiraten har lovat bidra med 100 miljoner dollar till fonden.
Tyskland har lovat lika mycket och Italien och Frankrike har lovat 108 miljoner.
USA, som släpper ut näst mest mest växthusgaser i världen, och dessutom är en stor producent av olja och kol fick människor på klimatmötet att lyfta på ögonbrynen när landet inte lovade mer än 17,5 miljoner dollar till fonden.
Enskild naturkatastrof kostade 40 miljarder dollar
Pakistan är ett av de länder i världen som drabbas värst av klimatförändringen. Landet pinas ofta av värmeböljor, torka, hällregn och översvämningar.
Ifjol drabbades Punjabprovinsen av förödande regn och översvämningar.
Punjab är känd som Pakistans kornbod och producerar närmare 70 procent av landets spannmål. I översvämningarna förstördes bland annat enorma mängder odlingsmark.
Skadorna och förlusterna bara i den katastrofen uppgick till 40 miljarder dollar.
Men enligt Punjabs chefsminister Mohsin Raza Naqvi behöver Pakistan mycket mer pengar än så.
– Vi behöver 500 miljarder dollar under de kommande åren för att klara av klimatskadorna runt om i Pakistan.
– Så vi vidtar alla åtgärder vi kan. Arrangerar den finansiering vi kan. Men vi behöver också hjälp av det internationella samfundet.
Vem ska få pengar från fonden? Det vet ingen ännu
Den nya klimatfonden har också fått kritik för att det fortfarande är oklart vilka länder som ska räknas som mest utsatta och få pengar från fonden.
– Jag vet ju att det finns röster för att lyfta fram till exempel länder med alpina regioner som kommer att drabbas väldigt hårt av klimatkrisen och då behöver de också innefattas och inte bara önationer och fattiga länder, säger Hanna Soldal, observatör från Svenska kyrkan.
– Vi ser också att i rikare länder där det finns utsatta minoriteter som till exempel urfolk så finns det en problematik kring hur de ska nås om det är så att staten inte ställer upp för dem, säger Soldal som exempel.
För många länder, bland annat stillahavs-nationer, är det nu lobbning som gäller.
Mikronesiska federationen har tillsammans med andra länder i regionen bildat en grupp som ska föra fram ländernas krav på pengar från fonden.
Många av länderna hotas av stigande havsnivåer.
– Jag vädjar till utvecklade länder att tänka på jämlikhet eller rättvisa när det gäller hur vi behandlar våra globala medborgare, säger Faustino Yarofaisug från Mikronesiska federationen.
– Vi måste stå enade för att föra fram vår sak och göra oss hörda.
Korruption kan sätta käppar i hjulen
Kritikerna poängterar också att många länder som verkligen behöver pengar från fonden har enorma problem med korruption. Och frågan är hur man ska kunna se till att pengarna går dit de ska.
– I största delen av utvecklingsländerna finns det mycket korruption. Och ledare och andra i ledande ställning försnillar konstant pengar. Alla vet det. Men invånarna kan inte göra något åt det och det diskuteras inte i det internationella samfundet, säger Nissa Bek, klimataktivist från Libyen.
Också tidigare försök att samla in pengar har gått trögt
Enligt Parisavtalet har rika länder, som ligger bakom största delen av utsläppen, ett ansvar att stödja utvecklingsländer som drabbas värst.
Men också tidigare försök att få ihop tillräckligt med pengar till utvecklingsländer har gått trögt.
Världens rika länder kom år 2009 överens om att samla in 100 miljarder dollar per år under 2020–2025 för utvecklingsländernas gröna omställning.
Men enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, som håller koll på pengaflödet, lyckades man inte nå upp till den årliga summan förrän ifjol. Man är inte heller helt säker på att summan uppnåddes då.
OECD:s officiella siffror publiceras nämligen först 18 månader efter det relevanta årets slut.
Orsaken är att många industriländer är så långsamma i att rapportera in sina åtaganden.
Den här trögheten har orsakat misstro och spänningar mellan utvecklingsländer och industriländer. Och pessimismen bara ökar i och med den otillräckliga nya fonden för klimatskador.
– Människor har förlorat sina liv, människor har förlorat sina hem, människor har förlorat sina kulturer bara på grund av fossila bränslen, säger klimataktivisten Patience Nabukalu från Uganda.
– Löften på bara 700 miljoner inte miljarder är inte rättvisa.