Start

”Svårt att sminka upp den här grisen igen” – Putin svarar på ryssarnas frågor i känt tal i dag

Det finns starka signaler om att president Vladimir Putin inte tänker undvika att tala om anfallskriget i Ukraina under dagens presskonferens i Moskva. Tonen i Kreml har förändrats och presidentens nya linje förvånar många.

Kvinna poserar i Moskva tillsammans med en paffigur av Putin.
Bild: Juri Kochetkov / EPA

– Vladimir Putin har en enorm utmaning framför sig, säger Rysslandsexperten Stefan Ingvarsson på Utrikespolitiska institutet i Sverige. Inget samhälle brukar hålla fast vid en entusiasm kring samma ledare i tre långa decennier.

– Han är i 70-årsåldern och det blir väldigt svårt att sminka upp den här grisen igen. Och det verkar vara sådana överväganden som ligger bakom att regimen nu gör kriget till en stor del av kampanjen inför presidentvalet i mars, fortsätter Ingvarsson.

President Putin håller i dag sin årliga presskonferens. I år öppnas också den heta linjen samtidigt där det ryska folket får ringa in och ställa frågor.

Den hårt regisserade tillställningen, som vanligtvis pågår i flera timmar, är också startskottet för valkampanjen inför presidentvalet.

Mera patriotism behövs

När president Vladimir Putin meddelade att han ställer upp för omval förra veckan var det efter en vädjan från en rysk officer som deltar i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Beskedet betyder två saker. För det första att Rysslands nästa president heter Vladimir Putin - eftersom han ställer upp.

För det andra pekar dialogen med officeren på att kriget i Ukraina kommer att få mer utrymme i Putins kampanj än man tidigare trott.

– Läckor från presidentens kansli antydde en helt annan typ av kampanj, säger Ingvarsson. Alla förväntade sig trygga sociala budskap och att kriget tonas ned samtidigt som man hjälper befolkningen att titta bort och tänka på annat.

Hittills har den statliga propagandan undvikit att slå allt för hårt på den patriotiska trumman.

– Jag tror man känner att tiden är mogen därför att man har lite medvind i händelseutvecklingen internationellt och vid fronten i Ukraina, säger Ingvarsson.

– Och nu tror man att det kan vara den här patriotiska stämningen som kan uppbåda en ny entusiasm kring Putin.

Porträtt på en man.
Rysslandsexperten Stefan Ingvarsson på Utrikespolitiska institutet i Sverige. Bild: Utrikespolitiska institutet i Sverige

Flörtar med republikanerna

Dagens tillställning brukar vara ett sätt för Kreml att presentera regimens huvudbudskap till det ryska folket, och samtidigt få det att se ut som om allmänheten själv efterfrågar de problemlösningar som Putin levererar.

Presidenten förväntas prata mycket om regimens radikalkonservativa agenda: traditionella värderingar, familjen och vikten av att föda fler barn.

Men budskapen är inte enbart riktade till hemmapubliken i Ryssland.

– Putins regim vill få trovärdighet i förhållande till de radikalkonservativa republikanerna som kan avgöra Ukrainas öde i USA, betonar Ingvarsson.

– Det stora spelet om Ukraina sker i den amerikanska kongressen och ifall Ryssland vill framstå som en seriös aktör som står upp för en radikalkonservativ agenda måste Ryssland själv inskränka till exempel aborträtten, fortsätter han.

Motståndet gick under jord

Ingen förväntar sig många kritiska frågor under dagens presskonferens. Putins regim har under de senaste åren brutalt ökat repressionen mot alla krafter i det ryska samhället som har en annorlunda syn på landets utveckling.

– Men det ryska civilsamhället finns trots allt kvar, betonar forskaren Ingvarsson. Det finns många frivilligorganisationer som fortfarande arbetar med till exempel miljöfrågor, våld i hemmet och hjälper människor med funktionsnedsättning.

Samtidigt har många tvingats anpassa sig eller gått under jorden.

– Det finns ett motstånd mot regimen, säger Ingvarsson. Men nuförtiden är det mest underjordiska nätverk. Till exempel rörelsen Feministiskt krigsmotstånd organiserar många unga, både kvinnor och män.

Finns det tillräckligt stort motstånd i Ryssland att det skulle kunna hota regimen?

– Svaret är nej, säger Ingvarsson. Dessutom är bara en av fem ryssar aktivt emot anfallskriget och Putin. Och det här är ingen kraft som i dagsläget hotar regimen.