Det var i december 2022 som en manlig psykiater ska ha dödat sin fru i parets gemensamma lägenhet i Ulrikasborg i Helsingfors. Rättegången började i november 2023 och avslutas i dag måndag den 18 december med slutplädering.
En del av rättegången har ägt rum bakom stängda dörrar men vissa vittnen har hörts offentligt.
”Exceptionellt intensivt och omfattande”
Offrets barn och bror anser att ”mediauppbådet kring det misstänkta mordet har varit exceptionellt intensivt och omfattande sedan december 2022”. Det här framkommer i skriftliga bevis som lämnats in till tingsrätten.
”Mediepådraget gör det ännu svårare att bearbeta sorgen då nya detaljer kring mordet och den straffrättsliga processen ständigt är närvarande i tryckt press, TV och sociala medier”, står det i ett yrkande om skadestånd som offrets bror har gjort.
Han yrkar på 15 000 euro. I yrkandet finns också flera andra skäl till skadestånd än publiciteten.
Varken han själv eller hans advokat vill kommentera yrkandet för Svenska Yle.
Offrets barn yrkar vardera på 45 000 euro i skadestånd.
42 sidor med artiklar från olika medier
Som skriftliga bevis på rapporteringen finns en sammanställning av nyhetsartiklar om mordet skrivna under 2022 och 2023. Sammanställningen är på 42 sidor och där finns med artiklar från nästan alla stora mediebolag.
Artiklarna består av allt från korta notiser om händelseförloppet till granskningar av den misstänktas bakgrund och nyheter om polisutredningen. Advokaten vill inte svara på frågan hur urvalet av artiklarna har gjorts.
En del av artiklarna är publicerade av Svenska Yle.
”Skadeståndet är något gärningspersonen ska kunna förutse”
Frågan om medierapporteringen av ett mord kan utgöra grund för skadestånd är mångbottnad.
– Publicitet kan vara en faktor när nivån på skadeståndet bestäms. Om den åtalade bestrider skadeståndet och en anhörig hörs i rätten lyfts ofta publiciteten fram som en faktor som ökar lidandet, säger Emmi Wehka-aho, rådgivande jurist vid föreningen för anhöriga till offer för brott mot liv.
Borde gärningspersonen då förutse publiciteten och ta ansvar för den?
Advokat Emmi Wehka-aho
Men det är den dömda som ska betala skadestånd till offrets anhöriga och den som döms för ett mord bestämmer inte i vilken utsträckning media rapporterar om fallet.
– Skadeståndet är något gärningspersonen ska kunna förutse som en följd av gärningen. Och det är en intressant fråga om det går att förutse publiciteten. Om gärningspersonen eller offret har en särskild ställning i samhället borde gärningspersonen då förutse publiciteten och ta ansvar för den? Men det går inte alltid att veta hur mycket publicitet ett fall får på förhand, säger Wehka-aho.
”Den misstänkta mördaren avviker från en typisk gärningsperson”
Wehka-aho förstår varför det misstänkta mordet i Ulrikasborg fått mycket publicitet.
– Det är samhälleligt upprörande om en person i förtroendeställning inom social- och hälsovården gör sig skyldig till ett allvarligt brott.
– Den misstänkta mördaren avviker från en typisk gärningsperson när det gäller socioekonomisk status, bostadsområde, yrke och parförhållande. Misstänkta gärningen i det här fallet motsvarar inte ett typiskt brott mot liv som resulterar i högst några rubriker, säger Wehka-aho.
Har beaktats förut
Det finns ingen statistik över hur vanligt det är att publiciteten beaktas av tingsrätten när skadeståndet bestäms. Men det händer.
I ett fall där Västra Nylands tingsrätt 2020 dömde en man för mord, som otillräknelig, omnämns publicitet som en av grunderna för skadeståndet till de anhöriga.
Både när det gäller offrets mamma och offrets barn konstaterar tingsrätten att publiciteten har förvärrat deras lidande. Mamman fick ett skadestånd på 8 000 euro och barnet på 15 000 euro, men summorna sänktes med en fjärdedel för att mördaren var otillräknelig.
I domen framkommer inte exakt hur publiciteten har inverkat på storleken på skadeståndet. Rätten konstaterar bara att media har förvärrat lidandet.
”Handlar om hur nyhetsartiklarna är skrivna och hur offret beskrivs”
Advokat Emmi Wehka-aho säger att anhöriga till offer för brott mot liv ofta upplever medias rapportering som betungande.
– Nyheterna lyfter ofta upp samma sak på nytt och på nytt. Genast efter att brottet hänt, när åtalet väcks, när tingsrätten behandlar fallet och när hovrätten gör det. Och dessutom kan fallet behandlas också däremellan.
Vissa anhöriga anser också att det är viktigt att brottet får publicitet.
– Men det handlar om hur nyhetsartiklarna är skrivna och hur offret beskrivs. Det är mer neutralt att beskriva ett fall som ”Ulrikasborgsmordet” än att ta fasta på offret när själva brottet beskrivs, säger Wehka-aho.