Regeringen vill att drycker med en alkoholprocent på åtta procent ska tillåtas i matbutiken. Det skulle gälla drycker som har tillverkats genom jäsning, såsom öl och cider.
Lagförslaget har under hösten varit ute på remissrunda där olika instanser har gett sin åsikt om förslaget. Även om bryggerierna glädjer sig att starkare drycker kan få säljas i matbutikerna är det inte helt nöjda med förslaget.
– Vi har redan när regeringsprogrammet presenterades varit av den åsikten att alla drycker ska tillåtas. Det tycker också bland annat Justitieministeriet och Konsumentförbundet, säger Bryggeriförbundets VD Tuula Loikkanen.
Alkoholforskaren Thomas Karlsson på THL säger att det finns skäl att bara tillåta öl och cider i matbutiker, men tycker ändå att regeringens planer inte ser på helheten.
– Förslaget är ut ett folkhälsoperspektiv problematiskt, eftersom det handlar om en första fas i en större liberalisering.
Bryggeriförbundet anser att procenten och inte tillverkningen avgör
Rådet för bedömning av lagstiftning uppger i sitt utlåtande om regeringens lagförslag att förslaget borde förtydligas. Enligt rådet hjälper det inte konkurrensen om bara drycker tillverkade genom jäsning ska få säljas i matbutiker. Rådet uppmanar regeringen att utreda hur begränsningen påverkar konkurrensen.
Enligt Tuula Loikkanen vid Bryggeriförbundet är det procenten och inte tillverkningen som har en betydelse.
– Inte heller ur ett hälsoperspektiv finns det något som visar att tillverkningen påverkar hälsan.
Förbundet påminner om att alla drycker ska tillåtas som regeringen har kommit överens om. EU-kommissionen i Bryssel utreder som bäst ifall förslaget strider mot konkurrensen.
– Mycket hänger nu på vad kommissionen tycker om saken, säger Loikkanen.
”En 180-graders förändring av alkoholpolitiken”
Thomas Karlsson vid Institutet för Hälsa och Välfärd THL anser att det är bra att förslaget begränsar sig till produkter som tillverkats genom jäsning, det vill säga öl och cider.
– Ur en folkhälsosynvinkel tycker jag det är giltigt att förslaget inte ska tillåta blanddrycker, eftersom mindre tillgänglighet är bättre. Det är ändå upp till EU-kommissionen att avgöra om begränsningen står i strid mot EU-rätten.
Han tycker ändå att förslaget går alltför snabbt för att kunna göra konsekvenserna av förslaget.
– Man kan tycka att det är ansvarsfullt att göra det i små steg, men förslaget ska träda i kraft i april och regeringen är bunden för fyra år. Det är omöjligt att se alla konsekvenser, säger Karlsson.
THL anser att liberalisering av alkoholprodukter är dåligt, eftersom tillgänglighet ökar konsumtion. Karlsson anser att den traditionella alkoholpolitiken delvis har bidragit till den minskade konsumtionen.
– Regeringen planerar en 180-graders förändring av alkoholpolitiken, säger han.
”Vi är fullt medvetna om problemen men konsumtionen har ändå sjunkit”
Tuula Loikkanen vid Bryggeriförbundet säger att förbundet är medvetet om hälsoproblem gällande alkohol, men man anser att tiden är på deras sida.
– Vi är fullt medvetna om att det finns problem, men konsumtionen har ändå sjunkit och finländarnas dryckesvanor har förändrats.
Hon berättar att branschen har i många år drivit en kampanj som uppmanar till måttligt drickande.
– Många bryggerier tillverkar alkoholfria drycker, vilket är en del av strävan att tala för måttligt drickande. Alkohol fungerar inte för alla, säger Loikkanen.
Thomas Karlsson bestrider inte att konsumtionen av alkoholdrycker har minskat, men det finns tecken på en polarisering av problemet.
– Vi såg under coronapandemin att de som tidigare drack mycket förvärrade sina problem, så det betyder att tillgänglighet inte är bra för alkoholberoende.
Tycker du att regeringens plan att liberalisera alkohollagstiftningen ytterligare är bra? Varför eller varför inte? Kommentera!