Start

Politiker om försvarsavtalet med USA: ”Vi vill inte ha kärnvapen på vår mark, det håller vi fast vid”

Den politiska enigheten kring DCA-avtalet har varit stor, men särskilt i oppositionen hoppas man nu på en grundlig debatt om avtalets för- och nackdelar.

Veronika Honkasalo och Li Andersson sitter i riksdagens plenisal.
Vänsterförbundets riksdagsledamot Veronika Honkasalo, till vänster om Li Andersson i bild, säger att vi inte helt kan lita på USA i framtiden. Bild: Silja Viitala / Yle

Vänsterförbundet har redan tidigare påpekat att DCA-avtalet gör Finland mer beroende av USA, som går mot ett stormigt presidentval nästa år.

– Vi kan ju inte helt och hållet lita på USA i framtiden, vi vet inte om det blir ett maktskifte eller hur det kan se ut. Därför är det viktigt att vi har alternativ, som ett starkt nordiskt och europeiskt samarbete i försvarspolitiken, säger Veronika Honkasalo.

Avtalet är viktigt med tanke på att USA nu är vår viktigaste allierade

Atte Harjanne, De Gröna

En annan fråga som skaver är de sträffrättsliga påföljderna för amerikanska soldater som gör sig skyldiga till brott i Finland.

Honkasalo vill också föra kärnvapnen på tal.

– Vi har ju vår egen lagstiftning som förbjuder kärnvapen, och den är väldigt viktig. Vi vill inte ha kärnvapen på finländsk mark, det håller vi fast vid.

Då avtalet offentliggjordes och presenterades i torsdags betonade utrikesminister Elina Valtonen (Saml) att amerikanerna kommer respektera finländsk lag, vilket också innebär ett förbud mot dödsstraff.

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) förklarade å sin sida att det är finländsk lag som gäller också beträffande kärnvapen.

Den lagstiftningen kan visserligen ändras i framtiden.

Viktigt med fungerande relationer

De Grönas riksdagsledamot Atte Harjanne välkomnar DCA-avtalet, men hoppas likaså på en mångsidig debatt.

Han var medlem i försvarsutskottet då Finland beslöt att inleda förhandlingarna om DCA-avtalet i fjol.

– Jag räknar nog med att avtalet godkänns av riksdagen med bred majoritet. Avtalet är viktigt med tanke på att USA nu är vår viktigaste allierade.

Soldater på en skjutbana.
Amerikanska soldater övar i Syndalen i Hangö. Bild: Thomas von Boguslawski / Yle

Då avtalet träder i kraft gäller det för Finland och USA att lära sig samarbeta och komma överens på det sätt som avtalet förutsätter.

– Därför är det viktigt att vi har fungerande diplomatiska relationer i alla lägen, om något olyckligt inträffar måste vi kunna reda ut det, säger Harjanne och tillägger:

– Det ligger också i Finlands intresse att vårt avtal med USA är av samma karaktär som de övriga nordiska ländernas.

Överlag är DCA-avtalet såpass genomgripande att riksdagens grundlagsutskott mycket väl kan förutsätta två tredjedels majoritet då riksdagen ska rösta för att godkänna avtalet nästa år.

Atte Harjanne tittar in i kameran. Han är fotograferad i kontorslandskap.
Atte Harjanne (Gröna) ser positivt på avtalet med USA. Bild: Jorge González / Yle

Ingen regionalpolitik

Vad beträffar de femton garnisoner och övningsområden som USA får tillgång till i Finland betonar Atte Harjanne att det inte handlar om regionalpolitik.

Som riksdagsledamot från Helsingfors är han inte besviken över att garnisonen i Sandhamn saknas på listan.

– Jag litar nog på att de här områdena har valts ut noggrant med tanke på att de stöder Finlands försvar som helhet. Jag räknar också med att Sandhamn kommer ha en stark internationell prägel som garnison och övningsområde också i fortsättningen.