Euforin efter det historiska beslutet att starta medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien trots Ungerns motstånd dämpades natten till fredagen då Budapest vägrade att acceptera ett fyraårigt stödpaket till det krigshärjade landet.
Det var 26 länder mot ett, och kommissionsordförande Ursula von der Leyen verkade därför övertygad om att man faktiskt kan nå ett resultat i januari.
– Vi kommer att ha en operationell lösning för att finansiera Ukraina vid toppmötet i början av nästa år, sa hon vid den avslutande presskonferensen i Bryssel.
Enligt von der Leyen kommer EU att ge Ukraina ytterligare 1,5 miljarder euro inom de närmaste dagarna, enligt tidigare överenskommelser.
Finlands statsminister Petter Orpo menade också att man inte alls är splittrade och att Ungern måste besluta om man är med i gänget eller inte.
– Vi kan inte komma ut från det mötet utan resultat, sa Orpo som menade att det har förblivit oklart för honom vad Viktor Orbán egentligen vill.
Orbán visade stridsglädje på hemmaplan
Den franske presidenten Emmanuel Macron bedömer att de närmaste månaderna kommer att vara avgörande för både Ungern och EU, och att Orbán inte får ta EU som gisslan.
Men den ungerska premiärministern verkar inte ha låtit sig avskräckas av det allt starkare trycket mot honom.
I en radiointervju för hemmapubliken konstaterade han att Ungern behöver få alla de fondpengar som EU har fryst på grund av problem med rättsstatsprincipen innan man kan tänka sig att godkänna Ukrainastöden.
Tvisten om rättstatsprincipen är inget som man kan köpslå om, påpekar Europaminister Anders Adlercreutz (SFP) som var på plats i Bryssel under toppmötet.
– Rättsstatsprincipen är en fullständigt grundläggande princip för hela EU, så att EU ska vara trovärdig och kunna fungera, säger han och ser inte att det skulle vara möjligt att tumma på de principerna.
Många länder borde se över de nationella bidragen
Beträffande hjälpen till Ukraina tar Adlercreutz som exempel det militära biståndet som enligt honom kunde vara mycket större i många EU-länder.
Han har jämfört de nordiska och baltiska ländernas militärhjälp till Ukraina i relation till bruttonationalprodukten och hittade en avsevärd lucka.
– Om alla länder skulle ha hjälpt Ukraina militärt såsom de nordiska länderna och Baltikum har gjort, så skulle Ukraina ha fått 70 miljarder mera. Det är en avsevärd summa, så visst finns det skäl för många länder att också se över sina nationella kontributioner.