Händelser i världen såsom Rysslands anfallskrig i Ukraina och energikrisen i fjol påminner oss regelbundet om varför det är viktigt att ha beredskapen i skick.
En tredjedel av befolkningen anser att deras beredskap är ganska god eller mycket god, men 60 procent skulle ändå inte klara sig mer än två dagar utan rinnande vatten, och mer än 40 procent skulle inte klara sig utan el.
Det kommer fram i en färsk undersökning av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
– Jag tror vi har en känsla av säkerhet i Finland. Vi litar på myndigheterna och på att våra säkerhetssystem fungerar. Därför känns kanske kriser i världen avlägsna trots att de är nära, säger räddningschef Torbjörn Lindström vid Egentliga Finlands räddningsverk.
Kriget och energikrisen gjorde att fler skaffade sig ett reservförråd och en ficklampa, men få har sett till att de har tillräckligt med vatten för att klara sig. Överlag har finländarnas beredskap varit på samma nivå under 2020-talet.
Nu uppmanas kommunerna informera sina invånare om beredskap, eftersom var och en bär ett ansvar i fall av kris.
Om vi köper ett beredskapslager och lägger det i förrådet är ingenting användbart om vi behöver det om tre år.
Torbjörn Lindström, räddningschef vid Egentliga Finlands räddningsverk
Uppdatera beredskapslagret regelbundet
En tillräcklig beredskap betyder att alla personer i ett hushåll klarar sig på det som finns hemma i minst 72 timmar, alltså i tre dygn. Hemberedskapen ska vara i skick hela tiden, oberoende av hur världsläget ser ut.
– I hemberedskapen finns saker vi använder i dagligt bruk och har i omlopp, men man ska se till att det finns tillräckligt av allt. Om vi köper ett beredskapslager och sätter det i förrådet är ingenting användbart om vi behöver det om tre år.
I förrådet ska finnas mat som går att äta utan att tillredas, dricksvatten och vatten för att tvätta sig med och för matlagning. För kommunikation behövs en batteridriven radio och reservbatterier som man kan ladda telefonen med. Ficklampor eller pannlampor behövs också.
Dessutom ska man se till att man har de mediciner som behövs och recept för att köpa mer vid behov.
– Vi ska inte heller glömma bort att vi har husdjur som också behöver mat och vatten.
Det som händer under ett elavbrott är att i princip ingenting längre fungerar. Det har man kanske svårt att föreställa sig.
Torbjörn Lindström, räddningschef vid Egentliga Finlands räddningsverk
Tänk på andra under en kris
Om det blir elavbrott i smällkalla vintern kan man dra för gardiner och täta springorna i fönster och dörrar. Den som har en vedspis ska se till att vedlagret är fyllt och det är smart att vistas i ett begränsat utrymme, till exempel i endast ett rum för att spara på värmen, säger Lindström.
– Förstås kan man alltid kika in hos grannen och se till att allt är okej där. Vi ska ta hand om varandra.
Enligt Lindström missbedömer vi mest vad det egentligen innebär att vara utan ström, även om vi ofta talar om elavbrott.
– Det som händer under ett elavbrott är att i princip ingenting längre fungerar. Det har man kanske svårt att föreställa sig då det är ljust och belysningen tänds då man trycker på en knapp.
