I Yläne i Egentliga Finland mäter man metanhalten på olika håll i en ladugård. I Nya Zeeland mäter man utandningsluften från individuella får och tjurar.
Gemensamt för de olika projekten är att man vill minska metanutsläppen från djurhushållning.
Minskade metanutsläpp viktigt för klimatförändringen
Metangas (CH₄) binder nämligen värme 28 gånger mer effektivt än koldioxid (CO₂). Fast det finns väldigt lite metan i atmosfären (bara 0,0002 procent) svarar metanet för nästan en femtedel av den värmande effekten av växthusgaser.
Det betyder att klimatet värms snabbare om metanutsläppen på jorden ökar än om koldioxidutsläppen ökar. Lyckas man minska metanutsläppen har det däremot en avkylande effekt på klimatet.
Därför är metan en växthusgas som forskare gärna tar en extra titt på.
En viktig metankälla är djurproduktion. I våmmen, den första och största av förmagarna hos idisslare, finns det metanogener, mikroorganismer som producerar metan.
Genom uppstötningar och gaser i magen kommer metanet ut i atmosfären.
Enligt Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK släpper en mjölkko ut ungefär 100 kilogram metan per år.
Som köttdjur orsakar får och nötkreatur större utsläpp av växthusgaser (15–25 kilogram växthusgaser per kilogram kött) än gris och kyckling (4–7 respektive 2–5 kilogram växthusgaser per kilogram kött).
I Finland finns det cirka 140 000 får och drygt 840 000 nötkreatur.
I hela EU finns det cirka 77 miljoner nötkreatur och jordbruket står för 10 procent av unionens utsläpp av växthusgaser.
Av EU-jordbrukets utsläpp kommer 43 procent från idisslare och utgör sammanlagt 158 megaton koldioxidekvivalenter per år.
Det är alltså inga småmängder det är frågan om.
Koldioxid i stället för metangas
I Yläne i Pöytis kommun cirka 50 kilometer norr om Åbo görs metanmätningar i samband med ett fyraårigt EU-finansierat projekt.
Projektet Canmilk engagerar universitet och forskare från bland annat Belgien, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna.
Johanna Kihlman är specialforskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT och säger till Yle Uutiset att målet är att bygga en apparat som omvandlar metan till koldioxid, vilket skulle minska den värmande effekten av utsläppen.
– Kall plasma utnyttjas till att bryta ner metangasen, så gasmolekyler i ladugården reagerar med metanet och då bildas koldioxid i stället för metangas, förklarar hon.
Minska utsläppen via fodret
Ett annat sätt att påverka metanutsläppen är genom det foder som djuren får att äta.
I fjol fick ett företag i Nederländerna tillstånd att börja sälja tillsatsen 3-NOP i EU. Redan 2021 började den säljas i Brasilien, som är ett av världens största köttproducerande länder.
När tillsatsen blandas i kornas foder minskar metanutsläppen med upp till 30 procent.
Mjölkförädlarna Arla och Valio har båda som mål att producera klimatneutral mjölk.
Enligt chefen för Valios klimatprogram Juha Nousiainen höjer tillsatsen mjölkpriset med en cent per liter mjölk. Vilken effekt foderblandningen har har undersöks på 3 500 kor på 43 gårdar.
Avel för att minska metanproduktionen
I Nya Zeeland är metanutsläppen ett större problem än i många andra länder, eftersom det finns 26 miljoner får och 10 miljoner nötkreatur i landet.
För Nya Zeelands del betyder det att nästan hälften av landets utsläpp orsakas av jordbruket.
Metan utgör 43 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser och största delen av metangasen kommer från boskap, uppger forskningscentret New Zealand Agriculturen Greenhouse Gas Research Centre (NZAGRC).
För att få bukt på problemet mäter man i separata forskningsprojekt de individuella utsläppen från både mjölkkor och får, för att på så sätt kunna avla fram djur som naturligt producerar mindre metan.
Projektet med de nyzeelänska fåren inleddes redan år 2007 och tack vare goda resultat inleddes ett motsvarande projekt för mjölkkor år 2020.
Källa: Yle Uutiset, BBC