– Man kan känna stress av att komma hem till sin familj och släkt om man inte har så goda relationer. Överlag kan det kännas som att pressen blir för mycket kring jul, säger Anna Valkeakari, utvecklingskoordinator för den svenskspråkiga Ärligt talat-chatten.
Samtalschatten Ärligt talat, som drivs av Luckan, finns till för alla svenskspråkiga unga i åldern 13-29 år, men större delen av de som hör av sig är 18 till 24 år.
I år har det totala antalet kontakter via chatt ökat med 40 procent jämfört med ifjol.
– Vi tror att det handlar om det oroliga världsläget. Det finns så mycket oro och osäkerhet och unga har svårt att hitta sin plats, säger Anna Valkeakari.
Inte heller julen är en tid skonad från problem. Också då finns det känslor som unga behöver få ventilera.
– Vi satsar på att ha extra personal för att kunna ta emot så många som möjligt, säger Valkeakari.
Chatten är bemannad måndag-fredag kl. 9-12 och kl. 19-22, också under juldagen, annandagen och nyårsdagen.
Tunga ämnen i chatten
Helena Godenhjelm är ansvarig psykolog på Ärligt talat. Hon har märkt att det oftare dykt upp tyngre ämnen under det gångna året.
– Mer psykiskt illamående, kanske en avsaknad av framtidstro och ett missnöje med hur saker fungerar i samhället. Och relationer, man kämpar med att få dem att fungera, säger Godenhjelm.
I chatten är närvaron det viktigaste.
– Vi finns där som diskussionspartner och lyssnar. De unga får bättre ut sina tankar, rädslor och känslor då någon finns där och lyssnar nyfiket.
Telefon...
Mannerheims barnskyddsförbund för sin del har normalt en barn- och ungdomstelefon på svenska på numret 0800 96 116 måndag-onsdag kl. 14-17 och torsdag kl. 17-20.
– Barn- och ungdomstelefonen på svenska har funnits i tre år och når fler och fler unga varje år. Ofta är de som ringer i åldern 9-14 år, berättar Ronja Quagraine, jourkoordinator på Barn- och ungdomstelefonen.
Den svenska telefontjänsten är öppen nu innan jul, men Quagraine beklagar att den håller stängt veckan mellan jul och nyår.
Däremot är den igen öppen under den andra jullovsveckan, det vill säga från tisdag den 2 januari 2024.
För den som klarar sig på finska så finns Lasten ja nuorten puhelin tillgänglig varje dag.
...och brev
Det man däremot kan göra på svenska under veckan mellan jul och nyår är att använda Mannerheims barnskyddsförbunds svenska brevtjänst.
Svar på det brev man skickar kan komma under slutet av mellandagsveckan.
Brevtjänsten går ut på att unga personer kan formulera anonyma längre texter via förbundets nättjänst och sedan efter någon dag få ett eller upprepade längre svar av tjänstens volontärer.
Till skillnad från olika chattar är det här ett långsammare sätt att diskutera problem, men kan till exempel lämpa sig för djupare resonemang och längre ärenden.
– De som skriver är ofta 12–17-åringar. Det läggs ner mycket tid på svaren, att de ska bli så bra som möjligt, berättar Ronja Quagraine, jourkoordinator på Barn- och ungdomstelefonen vid Mannerheims Barnskyddsförbund.
– Vi har fått positiv feedback av de unga om den här tjänsten.
Boka en personlig tid
Oscar Lehtinen är krisarbetare på Helsingforsmissions Krissjouren för unga, en service som oftast används av unga i 20-årsåldern även om den i princip riktar sig till alla mellan 12 och 29 år. Krisjouren har ingen telefonservice eller chatt, utan ett bokningssystem där den som behöver bokar en tid via kalendern.
Då en tid är bokad ringer den svenskspråkiga krisarbetaren upp på den avtalade tiden och senare kan man dessutom träffas live en eller flera gånger. De här telefontiderna finns också för mellandagsveckan samt den andra jullovsveckan.
– Ofta är det kvällstid eller till exempel en söndag kväll som unga kan känna behov av att ta kontakt. Då är kalendern bra, det går direkt att boka en tid och ofta finns det tider att få ganska snabbt, berättar Lehtinen.
Trytande ork och snurrande tankar
– Förväntningarna kan bli för mycket under julen. Julen väcker mycket känslor och det kan märkas i diskussionerna med unga redan i november, säger Lehtinen.
November kan vara en känslomässigt trög månad.
– Det brukar vara i det skedet som många hör av sig, då orken börjar tryta, berättar Lehtinen.
Men för andra är det ledigheten i samband med julen som kan sätta fart på tankarna.
– Då man får ledigt. Det kan vara samma sak i samband med sommarledigheten. När det finns mer utrymme och tid kan olika tankar börja snurra och så känner man att nu borde man prata med någon, säger Lehtinen.
Post-corona-ensamhet
– Ensamheten ökade med coronan och den har inte minskat efter det. Folk hör ännu av sig just på grund av ensamhet. Studerande kan till exempel ha problem på grund av självstudier, speciellt med att skapa hållbara rutiner hemma, säger Lehtinen.
En röst på julafton
För den som uttryckligen vill ha en röst att prata med under julhelgen så håller Kyrkans samtalstjänst sin telefontjänst på nummer 0400 22 11 90 öppen varje dag kl. 20-23, också på julafton.
Maria Sten, sakkunnig i själavård och jämställdhet och som koordinerar samtalstjänsten, berättar att uppskattningsvis tio procent av de som ringer är unga mellan 13 och 24 år. Just i samband med julen brukar samtalen handla om ensamhet.
– Eller om att det inte blev den glansbildsjul man hade tänkt sig på grund av olika bekymmer i familjen, berättar Sten.
Överlag är det i första hand de personliga bekymren som tynger.
– Ensamhet, den egna hälsan, relationer som inte fungerar eller känns alltför ytliga, oro för att få hålla jobbet och för hur man ska få pengarna att räcka till.
Men också oro över världens gång, som till exempel kriget i Ukraina, har märkts bland teman i samtalstjänsten.
– Läget i Gaza och det vid östgränsen är sådana teman som just nu kan skapa tankar av oro och bekymmer, säger Maria Sten.