Det är inte många svenska tal som får en egen Wikipediasida. Men den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldts tal hösten 2014 om det svenska flyktingmottagandet har en sådan.
Moderatledarens bevingade ord om att svenskarna skulle ”öppna sina hjärtan” för de människor som är på flykt har i dag blivit synonymt med den gamla svenska politiken.
I dag tar flera Moderater avstånd från den tidigare partiledaren och talet om att öppna sina hjärtan.
– Jag upplever att man då tänkte att vi kommer klara av det här och att integrationen löser sig lite av sig självt om man bara vill det. Så enkelt är det här inte alls, säger Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (Moderaterna) till Svenska Yle.
Det här är symptomatiskt med de nya vindarna i Sverige. Nu tar man avstånd från den tidigare politiken - en politik som ledde till att Sverige blev känt som ett land som tog emot stora mängder människor på flykt.
Under rekordåret 2015 tog Sverige emot över 160 000 asylsökande, Finland tog emot drygt 30 000 samma år.
Inför den stora flyktingkrisen sågs ett samarbete med Sverigedemokraterna (SD) och ett mål om att nå EU:s miniminivå när det kommer till flyktingmottagande som otänkbart för många Moderater. I dag har pendeln svängt.
Nu går Sverige från ett av EU:s mest öppna länder till ett av de striktaste.
Sverigedemokraterna har stort inflytande
Moderaterna sitter i en minoritetsregering tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna, men samarbetar med Sverigedemokraterna genom det så kallade Tidöavtalet.
I avtalet har invandringskritiska Sverigedemokraterna, enligt egen utsago, fått igenom i stort sett hela sin migrationspolitik.
Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringssamarbetet och migrationsminister Maria Malmer Stenergard är öppen med att SD har haft ett stort inflytande över den politik som hon för fram som minister.
– Det är klart att Sverigedemokraterna har haft väldigt stor påverkan på de delar som rör migration i Tidöavtalet, men jag tycker att det är en styrka att vi alla fyra partier har en samsyn om vad som ska göras.
Hon vill ändå inte säga att hon för fram en sverigedemokratisk politik.
– Jag anser att jag för fram regeringsunderlagets politik och i många delar är det så att Moderaternas politik också överensstämmer med Sverigedemokraternas, säger Stenergard.
Civil Rights Defenders: ”Det blir ett angiverisamhälle”
Det har nu gått ett drygt år sedan Tidöavtalet publicerades, och regeringen har redan nu lagt fram flera uppmärksammade förslag på migrationsområdet.
Ett av de mest omtalade förslagen gäller informationsplikt. Det innebär att kommuner och myndigheter i framtiden kan ha en skyldighet att anmäla till polisen och Migrationsverket om de kommer i kontakt med personer som inte har rätt att vara i landet.
Regeringen säger att de med förslaget vill motverka skuggsamhället, då det enligt beräkningar finns uppemot 100 000 personer som olovligt vistas i Sverige.
Men förslaget får kritik.
– Det blir ett angiverisamhälle där man ska rapportera människor. Alla ska vara en del av en apparat som syftar till att hitta människor som inte har rätt att vara här och sedan se till att de blir utvisade, säger John Stauffer, chefsjurist på den internationella människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.
”Informationsplikten kan påverka tilliten till staten”
Civil Rights Defenders, med huvudsäte på Södermalm i Stockholm, har sedan Tidöavtalet publicerades riktat skarp kritik mot den nya politiken.
De menar att mänskliga rättigheter glöms bort när man skyndsamt arbetar fram lagstiftning som leder till att det blir svårare att få och söka asyl, men också svårare att befinna sig i Sverige som asylsökande.
– Informationsplikten kommer att påverka synen på staten, tilliten till staten, och tilliten till myndigheter. Om den tilliten inte finns, då krackelerar samhället. Då försvagas demokratin, säger Stauffer.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard anser att kritiken bygger på felaktig information.
– Det här handlar om den offentliga sektorn, det är absolut inte det som kritiker kallat för angiveri. Det handlar inte om enskilda människor eller privatanställda, utan det är om man i sin myndighetsutövning kommer i kontakt med någon som vistas här illegalt, exempelvis på skatteverket eller på kronofogden, säger Stenergard.
Förslaget har speciellt fått kritik från sjukvårdare som menar att det strider mot deras yrkesetik att anmäla om de kommer i kontakt med exempelvis papperslösa. Regeringen utreder därför nu om vissa yrkesgrupper kan undantas från informationsplikten.
Debatten om migration har förändrats
Civil Rights Defenders är rädda för att det nuvarande regeringssamarbetet med sin politik för Sverige i en mer auktoritär riktning. Och inte bara regeringen, de riktar också en känga mot oppositionen.
– Det är inte bara regeringen som står för den här politiken, utan det är bredare än så, säger John Stauffer vid Civil Rights Defenders.
Socialdemokraterna i Sverige har likt Moderaterna ställt om i sin invandringspolitik och verkar gå mot ett danskt håll. Där har Socialdemokraterna för att försvaga ytterkantspartierna själva implementerat en strikt linje när det kommer till invandring.
Enligt John Stauffer ser man i Sverige i dag en populistisk politik som sätter likhetstecken mellan migration och kriminalitet.
– I förlängningen undermineras demokratin för att man utser en grupp i samhället som ansvariga för samhällsproblemen, säger han.
Fler människor än någonsin på flykt
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard anser att man tvärtom genom sin tydliga politik gör situationen bättre för de som får stanna i Sverige. Målet är att integrationen ska fungera, något hon menar att den inte gjort tidigare.
– Tidigare har vi sagt att man är god om man öppnar sina gränser, men sedan har man inte funderat på hur man ska säkerställa att personerna kommer in i samhället på riktigt. Vi har inte haft någon plan från tidigare regeringar, och det har lett till ett omfattande utanförskap, säger Stenergard.
Det nuvarande regeringssamarbetet menar att integrationen står på tre grundpålar: personer som kommer till landet ska lära sig svenska, försörja sig själva och respektera den svenska kulturen.
– Och för att lösa det här med de många som redan kommit så måste vi minska på invandringen.
Enligt FN finns det fler personer på flykt än någonsin i dag. Om inte rika Sverige och Norden kan hjälpa, vem kan göra det då?
– Vi måste bekämpa grundorsakerna till att människor flyr. Vi måste stärka ursprungsländerna, men också transitländerna så att man kan stanna i sitt närområde. Med tanke på hur många människor som är på flykt så är det inte realistiskt att tro att vi i Norden kan hjälpa dem alla, vi måste använda våra resurser på bästa sätt.
Om svensk politik tidigare handlade om att man skulle öppna sina hjärtan, hur skulle du beskriva er politik i dag?
– Ansvarsfull, där vi säkerställer att vi har ordning och reda för att i sin tur säkerställa att Sverige ska kunna fortsätta vara ett öppet land mot omvärlden som också kan hjälpa människor på flykt.