Det har i dagarna gått ungefär ett år sedan ekonomiminister Robert Habeck deltog i invigningen av den första LNG-terminalen i Wilhelmshaven vid den tyska Nordsjökusten.
Sedan dess har ytterligare tre terminaler tagits i drift och två är fortfarande i planerings- och byggnadsskedet.
Siffror som det tyska rundradiobolaget ARD har tagit fram visar ändå att de flytande LNG-terminalerna har haft en mindre betydelse för den tyska gasförsörjningen än vad man från början hade räknat med.
Under det första året stod LNG-importen för enbart sju procent av det tyska gasbehovet. Som jämförelse kan man nämna att enbart terminalen i Wilhelmshaven har en kapacitet att täcka fem procent av den tyska gasförsörjningen.
Argument för fortsatt protest
Att terminalerna inte har använts i den utsträckning som man hade planerat beror bland annat på att Tyskland har kunnat få in tillräckligt med gas över de normala kanalerna och till ett betydligt lägre pris än vad den flytande naturgasen skulle ha kostat, uppger energibranschens intresseorganisation BDEW.
Efter att den ryska gasen helt föll bort i september 2022 importerar man nu främst från Norge, Nederländerna och Belgien.
I synnerhet via Belgien når rysk flytande naturgas fortsättningsvis också Tyskland.
Tyska politiker betonar att de egna LNG-terminalerna trots allt fyller sin funktion som reservkanaler för gasimport.
För dem som protesterar mot en vidare utbyggnad, bland annat på ön Rügen i Östersjön, torde de färska siffrorna ändå stärka argumentet att det inte behövs fler terminaler.
Där man på förhand hade bedömt att också den här vintern kan bli kritisk med tanke på gasförsörjningen är läget åtminstone för tillfället rätt odramatiskt. De tyska gaslagren är fortfarande fyllda till över 90 procent.