I en gemensam framställning till regeringen kräver representanter för landskapsförbunden i Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten att pälsnäringens framtid måste tryggas.
I framställningen konstateras att pälsnäringen är starkt koncentrerad till de österbottniska landskapen och att branschen drabbats hårt av såväl coronapandemin och kriget i Ukraina som fågelinfluensaepidemin.
I år har fågelinfluensa påträffats på över 60 pälsfarmer, varav de flesta i de österbottniska landskapen.
Som en följd av det här har hälsomyndigheterna beordrat att över 400 000 pälsdjur ska avlivas. Det har lett till att många pälsfarmare har tvingats lägga ner sin verksamhet.
I framställningen skriver man att ersättningen till pälsfarmare som varit tvungna att lägga ner sin verksamhet måste betalas ut utan dröjsmål. I nuläget är största delen ersättningarna obetalda.
Förslag om investeringsstöd på remiss
Undertecknarna till framställningen vill också se att pälsnäringen återförs till investeringsstödet för jordbruk, för att farmerna ska kunna förbättra biosäkerheten enligt myndigheternas krav.
Jord- och skogsbruksministeriet har den 18 december skickat ett förslag om att investeringsstöd ska kunna riktas till pälsfarmer som vill förbättra biosäkerheten på remiss.
Investeringsstödet till pälsnäringen drogs in i våras.
Enligt undertecknarna finns det förutsättningar för att pälsnäringen ska vara lönsam om man kommer ur krisen som fågelinfluensan har orsakat. Under perioden 2021–2022 uppgick värdet av pälsfarmernas skinnförsäljning till drygt 60 miljoner euro.
”Nu är hög tid för beslut”, avslutar man framställningen.
Framställningen är undertecknad av landskapsdirektörerna i Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten, kommundirektörerna i 17 kommuner och verksamhetsledaren för Finlands pälsdjursuppfödares förbund.
Pälsnäringen sysselsätter cirka 1 600 personer i de österbottniska landskapen.