I Sverige pågår en omställning till det som kallas god och nära vård. Precis som här i Finland är tanken bakom det att folk mer och mer ska vårdas hemma.
Men fallgroparna är många.
– När man tittar vad det kostar att vårda någon hemma tar man inte hänsyn till alla kostnader som faktiskt uppstår, säger analytiker Theresa Larsen.
Larsen är analytiker på Göteborgsregionen - ett kommunalförbund med 13 kommuner - och tillsammans med Hilda Svensson har de skrivit rapporten ”Vad kostar det att vårda patienter i kommunal vård och omsorg?”.
I sin rapport från 2021 kom de fram till att de ekonomiska kalkyler som ligger som grund för omställningen väldigt ofta är bristfälliga.
– Många gånger utgår man ifrån de timmar som en patient har hjälp av vårdpersonal i hemmet, den direkta tiden som vårdpersonalen är i hemmet.
Kruxet i det här resonemanget är att det finns många andra kostnader som man också borde ta hänsyn till och som lätt faller bort när de ekonomiska kalkylerna görs.
Theresa Larsen sammanfattar problemet så här:
– Många gånger räknar man med en schablon: Vad kostar det i genomsnitt att ge en timme vård i hemmet med till exempel hemtjänst?
Det här schablonmässiga tänket tar inte i beaktande att det de facto finns många andra kostnader förknippade med helheten.
– Det kan vara restid fram och tillbaka till patienten, framhåller Theresa Larsen.
Det går inte bara att beräkna den faktiska tid som personalen är hos patienten
Theresa Larsen, analytiker
Hon understryker att om personen bor utanför en stad eller en tätort där det blir långa resvägar så har restiden fram och tillbaka till patienten stor betydelse.
Om patienten dessutom är väldigt sjuk och flera i personalen måste åka ut så blir kostnaderna ännu högre.
– Det här måste man ta hänsyn till; det går inte bara att beräkna den faktiska tid som personalen är hos patienten i patientens hem.
Missvisande jämförelser
Till det kan ännu läggas den tid som går till administration och dokumentation samt möten tillsammans med andra vårdgivare.
– Om man inte beaktar allt det här så blir jämförelserna missvisande, slår Theresa Larsen fast.
Men det här sker alltså ofta enligt slutsatserna i rapporten.Till exempel de beräkningar som görs för sjukhusvistelser tenderar att bättre återspegla de verkliga kostnaderna.
Så det blir inte alltid billigare att flytta klienterna hem?
– Vår studie visar att det kan bli både billigare och dyrare. Men det är inte självklart att det är billigare, särskilt för de patienter som behöver insatser flera gånger per dygn och som bor en bra bit från de lokaler som vårdpersonalen utgår ifrån.
Larsen påpekar dessutom att det inte finns beräkningar – åtminstone inte i Sverige – där det tas hänsyn till de insatser som anhöriga gör. Många av dem går ner i arbetstid, andra blir själva sjuka på grund av en alltför stor vårdbörda.
– Det borde man också ta hänsyn till eftersom minskad produktion och större ohälsa, eftersom det totalt sett innebär en kostnad för samhället.
Eftersom Theresa Larsen jobbar kommunalt så har den studie hon gjort bara tittat på kommunernas kostnader. Hon skickar en hälsning till beslutsfattarna i Finland där allt nu finansieras från statligt håll efter vårdreformen.
– Det skulle vara viktigt att också titta på de kostnader som uppstår från andra delar av vårdsystemet.