Cyberattacker och dataintrång. De oroar finländarna allra mest, om man får tro en enkätundersökning som utvecklingsstiftelsen för kommunsektorn, KAKS låtit göra.
Över 80 procent ser cyberattacker och dataintrång som de mest allvarliga hoten just nu. Nästan lika många, 79 procent upplever att politisk eller militär påtryckning från Rysslands sida är ett mycket eller relativt stort hot.
Folk är också bekymrade över internationell brottslighet, ökande ojämlikhet i samhället och Finlands skuldsättning.
Alla hot förstärkts
Nästan alla hotbilder upplevs nu som starkare än i början av år 2022.
Kvinnor är mer oroade över klimatförändringen, epidemier, ökande ojämlikhet i samhället och risken för terrorism eller storolyckor.
Män är i sin tur mer rädda för okontrollerad invandring och internationell brottslighet.
Ser man till partisympatier skiljer sig de upplevda hotbilderna också delvis.
De som stöder SDP, De Gröna och Vänsterförbundet är mer oroade över klimatförändringen än genomsnittet, medan de som hyser sympatier för Sannfinländarna eller Samlingspartiet oroar sig för okontrollerad invandring i högre grad än medeltalet.
Social ojämlikhet är i sin tur något som speciellt anhängarna av de nuvarande oppositionspartierna ser som ett hot.
Militärallianser, försvagad demokrati oroar mindre
Även om det mesta i omvärlden just nu ses som mer hotfullt än tidigare, finns det förstås också element som finländarna inte upplever som några större hot.
Till dem hör bland annat Finlands anslutning till militärallianser och demokratins tillstånd i landet. Bara 25 procent ansåg att militära allianser är ett allvarligt hot mot Finland och 39 procent såg med oro på risken för att demokratin i landet försvagas.
För enkäten intervjuades 1 070 personer i åldern 18–79 runt om i Finland, frånsett Åland. Felmarginalen är maximalt knappt tre procentenheter i vardera riktningen.