Det började med Sverige för några år sedan.
På inrådan av svenska Säkerhetspolisen (Säpo) samt Försvarsmakten uteslöts kinesiska Huawei från det svenska 5G-nätet som nu byggs ut.
– De flaggade för den säkerhetsrisk som finns med tanke på företagets täta band med kinesiska staten, förklarar Rikard Allvin.
Allvin är handelsexpert och författare till boken Frihandelns fångar – avtalen som hotar demokratin.
Process utanför nationella domstolar
Huawei har stämt den svenska staten via ett så kallat investeringsskyddsavtal som Sverige har med Kina.
Det rör sig enligt Rikard Allvin om ett sekretessbelagt förfarande i en privat skiljedomstol.
– Det har talats om att Sverige stäms på 5 miljarder kronor [cirka en halv miljard euro], men vi vet inte säkert, eftersom processen sker utanför de nationella domstolarna.
Det här görs möjligt av det regelverk som styr investeringsskyddsavtalen. Det handlar om att bolag som känner sig förfördelade kan stämma en stat via speciella privata domstolar.
Insynen utifrån är då minimal och rättsförfarandet har dessutom kritiserats för godtycklighet.
Vid sidan av Sverige har också andra länder sagt ifrån vad gäller Huaweis roll i framtidens mobila nätverk.
Rikard Allvin nämner bland andra Storbritannien, Tyskland, Tjeckien och nu allra senast Costa Rica.
– Det har lett till att det kinesiska bolaget hotat med stämningar via just investeringsskyddsavtal.
Avskräckande effekt på andra länder
På engelska finns begreppet regulatory chill för att beskriva den avskräckande effekt som ett hot om stämning kan föra med sig.
– Företag påbörjar stämningar för att avskräcka andra stater från att ta liknande beslut. Om det är så Huawei resonerar vet vi inte, men mycket tyder på att det blir allt vanligare.
Redan hotet om att stämmas på miljon- eller miljardbelopp kan få ett land på andra tankar.
Finland har hittills bara stämts en gång i de här sammanhangen.
Det var en kinesisk affärsman som var missnöjd över hur hans företag behandlades och hänvisande till ett bilateralt investeringsavtal mellan Finland och Kina när han förde saken vidare till en skiljedomstol.
Rikard Allvin kan berätta att fallet tycks ha slutat i förlikning i november i fjol. Mycket mer information om det finns inte.
Gruvdriften kan bli mål för stämningar
Eftersom Finland har kring 50 bilaterala avtal i kraft med olika länder som faller under investeringsskyddet uppmanar Rikard Allvin oss finländare att vara uppmärksamma i framtiden.
Ett område där han ser en uppenbar risk är gruvindustrin. Just nu är trycket stort på att öppna nya gruvor. Aktörerna är ofta stora internationella bolag med starka juridiska muskler.
– Där är den stora farhågan för Finlands del skulle jag säga.