Start

Turisten Gunnar tappade bort sig i Thailand – reseledaren Anna-Karin räddade situationen

Vega Lördag synar vad semester i värmen kan innebära. Betyder det alltid sol och sand? Måste det vara varmt?

Många människor står på en strand och tittar ut mot havet där en del simmar. I havet också många båtar.
Turister på solsemester i Thailand. Bild: Studio Barcelona / Alamy/All Over Press

”Strand, god mat, sol och värme. Att man har en skön, avslappnad feeling”, räknar personliga tränaren Anna-Karin Siegfrids upp då hon tänker på solsemester. Hon hade lyxen som barn att få åka på solsemester varje år. Hon var bara ett par år gammal när hon var på sin första. Senare fick hon även uppleva den andra sidan, att som reseledare ta hand om semesterfirare.

Anna-Karin, även känd som programledare från radio- och tv-sammanhang, var senast på solsemester på Lanzarote, en av de spanska Kanarieöarna. Det var en klassisk resa till solen med familjen, det vill säga all inclusive, mycket strand och mycket glass.

– Helt perfekt när man har småbarn, säger hon.

Anna-Karin Siegfrids
Anna-Karin Siegfrids har jobbat som reseledare på fyra semesterorter för ca. 15 år sedan. Bild: Yle/Kalle Ranta

Öarna är bekanta från förr. Det var dit familjens solsemestrar ofta gick då hon var ett litet barn. Det var också där hennes pappa pekade ut reseledarna åt 10-åriga Anna-Karin och påpekade hur roligt de hade, och att hon också kunde jobba med det som vuxen.

– Det blev kvar i mitt minne. Cirka tjugo år senare var jag själv reseledare. Det var min pappa som sådde fröet, och roligt hade jag. Mycket ansvar på jobbet, men när du var ledig så var du ledig. Det var en super tid i mitt liv, säger Anna-Karin.

Jobbet blev realityshow

Under sina två år som reseledare har Anna-Karin jobbat på Sardinien, Sicilien, i Dominikanska republiken och Phuket i Thailand. Medan hon jobbade i Phuket sågs hon till och med som en av reseledarna i realityserien Semestersvenskar (2009) på svenska TV4.

– Plötsligt sa arbetsgivaren att vi gör en realityserie och frågade vem som ville vara med. Jag tänkte att jag har gjort barnprogram tidigare, och skulle säkert passa.

Så blev det. Anna-Karin blev en av åtta reseledare som filmteamet följde med under åtta avsnitt. Phuket tog emot massvis av turister från Norden och på plats fanns kring femtio reseledare för att ta hand om dem.

– Det var många kollegor och det var sjukt kul. Vi reseledare hade väldigt roligt på jobbet och fritiden. Jag har massor av storyn!

”Gunnar, really? Här sitter du med ett gäng kineser. Saknar du mig eller din grupp?”

Anna-Karin Siegfrids

Turisten Gunnar försvann

Ett minne som får Anna-Karin att kallsvettas än idag, hände under en av hennes första guidade turer till en magisk thailändsk ö utanför Phuket.

– Vi åkte en ganska lång bit med buss för att sedan sätta oss i en långsmal thailändsk long-tail boat. Innan vi startade räknade jag mina passagerare. De skulle vara 28 stycken, men jag räknade bara 27. Jag hade tappat bort en!

Det blev namnupprop och det visade sig att en turist vid namn Gunnar fattades. Anna-Karin blev orolig. Då kom Anna-Karin på att innan turisterna satte sig i båtarna, togs en bild på hela gruppen. Hon sökte upp fotografen och tittade igenom bilderna. På en av bilderna hittade hon Gunnar, med en grupp kineser. Han hade stigit ombord med dem, på fel båt!

– Jag och alla turister i min grupp hoppade tillbaka i båten, medan jag bad båtföraren att jaga de andra båtarna för att se om Gunnar fanns ombord på en av dem, berättar Anna-Karin.

Stranden Kata Beach
Anna-Karin Siegfrids åkte med turister i så kallade long-tail boats i Thailand. Bild: Yle/ Eila Haikarainen

Båtarna åkte i olika riktningar och tiden var dyrbar. De måste hitta Gunnar!

– Han var inte i den första båten och inte i den andra, men i den tredje båten vi kom ikapp satt han. Jag var lite som att ”Gunnar, really? Här sitter du med ett gäng kineser. Saknar du mig eller din grupp?”

Som tur var kunde Gunnar hoppa över till den egna båten, och Anna-Karins grupp kunde fortsätta till paradisön. En del turister slappnar av lite väl mycket då de är på semester. De tappar skärpan, speciellt då det finns reseledare som tar hand om det mesta, menar Anna-Karin.

Solsemester blir regnsemester

Som reseledare har Anna-Karin också fått hantera folks stora förväntningar inför drömsemestern, för sådana finns det gott om.

En gång under jul och nyår, då hon jobbade som reseledare i Dominikanska republiken, regnade det två veckor i sträck. Det var mycket ovanligt.

– Varje gång vi öppnade servicecentret var det en lång kö turister som ville klaga på regnet. Jag förstår att de var besvikna, men jag kan inte påverka vädret. Då man inte har solen och det fina vädret, då är det inte så roligt längre, berättar Anna-Karin.

Dessutom bodde hon själv på samma hotell som turisterna. Hon fick inte äta en måltid i fred, utan att någon kom för att klaga på det dåliga vädret, alltså utanför arbetstid.

Kvinna guidar i buss med mikrofon i handen.
Guidning i buss på gång med Anna-Karin Siegfrids. Bild: Privat

Barndomens solsemester

När Anna-Karin minns tillbaka på sina egna solsemestrar som barn, så var de flesta bra.

– Jag minns att det regnade under någon semester, och det minns jag mest för att pappa var sur. Han ville verkligen ha den där solen. Som barn fattade jag inte - att vadå? Här finns pool och jag får glass varje dag! Jag var nöjd!

Anna-Karin har numera egna barn och har också rest på solsemester med dem.

– Jag märker att jag gör precis som mina föräldrar. Då får man allt. Vi tar en glass här och en lemonad där, man ska faktiskt njuta! Jag har själv helt fantastiska minnen från min barndom. Jag gör allt för att de ska få samma upplevelser.

Berätta dina tankar och minnen kring solsemester! Har du upplevt solsemesterns eldorado eller har din semester naggats i kanterna av fulla turister, kräksjuka eller kackerlackor i hotellet? Kike Bertell talar om solsemester i Vega Lördag, den 6 januari 2024, klockan 9 till 11.

Formuläret har stängts. Tack till alla som bidrog med berättelser!