En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Yle bad samtliga presidentkandidater placera sig själva på den politiska kartan. I fyrfältet fick de ta ställning till hur långt långt till höger eller vänster de ligger i den traditionella ekonomiska politiken, men också till hur konservativa eller liberala de är.
I grafiken kan du jämföra hur kandidaterna placerar sig i förhållande till partiernas riksdagsledamöter. Jämförelsen bygger på samtliga invalda riksdagsledamöters svar i Yles valkompass inför riksdagsvalet.
Den som sticker ut mest i förhållande till det egna partiet är Olli Rehn. Rehn ställer upp för en valmansförening men är centerpartist. I jämförelse med Centerns riksdagsledamöter anser sig Rehn vara mycket mera liberal.
Intressant nog placerar sig Olli Rehn och Pekka Haavisto på exakt samma plats på den politiska kartan. För Haavistos del, som också ställer upp för en valmansförening men har De grönas stöd, innebär det att han uppfattar sig som snäppet mer konservativ än De grönas riksdagsledamöter.
En intressant detalj är att Harry Harkimo från Rörelse Nu, partiets enda riksdagsledamot, både anser sig vara mer konservativ och stå längre till höger än han gjorde inför riksdagsvalet.
Li Andersson, Jutta Urpilainen och Sari Essayah placerar sig alla i närheten av sina partikamrater i riksdagen. Andersson lyckas visserligen med konststycket att placera sig själv ännu längre ner i vänsterkrysset än Vänsterförbundets riksdagsledamöter.
Kandidaternas egna uppfattningar om var de står politiskt stöds i hög grad av deras svar på värdefrågor i Yles valkompass.
På frågan om Finland borde införa ett tredje kön svarar samtliga kandidater som placerat sig på den konservativa planhalvan nej. Samtliga som anser sig vara liberala svarar ja.
Det här är en del av den mänskliga mångfalden, som livet har lärt mig att förstå. Överhuvudtaget är det viktigt att bygga ett samhälle där alla kan känna sig accepterad och värdefull sådan som man är, skriver Olli Rehn.
Enligt Jutta Urpilainen bör man införa ett tredje juridiskt kön samtidigt som man förnyar befolkningsdatasystemet.
”Även om det inte berör särskilt många människor, så har det en stor betydelse och underlättar livet för könsminoriteter”, skriver Urpilainen.
Sari Essayah anser inte att det behövs någon ändring av nuvarande lagstiftning.
”Man förväxlar kön och könsidentitet. Identitetsupplevelser faller inom ramen för uttrycksfrihet, som inte begränsas särskilt i Finland”, skriver Essayah.
”Det finns två kön”, skriver Jussi Halla-aho i korthet.
Jussi Halla-aho anser sig stå till vänster om partiets riksdagsledamöter. Ändå svarar han klart och tydligt att det är för lätt att leva på sociala förmåner i Finland.
”Det stora antalet socialskyddskunder belastar de offentliga finanserna på ett ohållbart sätt. Det är också ohållbart om lönerna inte kan konkurrera med de sociala förmånerna, skriver Halla-aho.
Av helt motsatt åsikt är Li Andersson.
”Finland har upprepade gånger kritiserats av Europeiska kommittén för sociala rättigheter för att ha en för låg nivå på grundskyddet. Detta har också påpekats av medborgarorganisationer. Det finns mycket byråkrati inom socialskyddet , särskilt inom utkomststödet. Grundskyddet måste förbättras”, skriver Andersson.
Alexander Stubb som placerar sig en bra bit till vänster om Samlingspartiets riksdagsledamöter är delvis av samma åsikt.
”De minst bemedlade som lever på grundläggande trygghetsförmåner har det inte lätt. Man kan förvänta sig att de som är i arbetsför ålder och kan arbeta ska leva på sitt eget arbete, men man måste samtidigt förstå att alla inte klarar det. Då bör samhället hjälpa. Man bör ändå samtidigt observera att det finns incitamentsproblem i det nuvarande sociala trygghetssystemet”, skriver Stubb.
Harry Harkimo håller inte med om att Finland behöver alla slags invandrare.
”Finland behöver invandrare som jobbar, integrerar sig och lever enligt vårt samhälles regler”, skriver Harkimo.
”Finland behöver arbetskraftsinvandring och vi måste som samhälle vara ett lockande, jämlikt och intressant land att komma till för att jobba, studera och starta företag”, skriver Jutta Urpilainen som anser sig vara aningen mer öppen till invandring.
Pekka Haavisto betonar också vikten av att ta emot flyktingar.
”Det är viktigt att Finland fortsätter att ta hand om flyktingar som utsatts för kriser och krig. Särskild uppmärksamhet skulle jag ägna flickor och kvinnor vars möjligheter till utbildning och arbete har begränsats eller som utsatts för påtryckningar och våld på grund av sina åsikter, såsom journalister och konstnärer. Det är viktigt att exempelvis kvinnor i Afghanistan har fått hjälp, skriver Haavisto.
Korrigering kl 12:38: Ett förtydligande om att Pekka Haavisto ställer upp genom en valmansförening sattes med.
Vilka frågor eller värderingar väger tyngst för dig när du väljer vem du ska rösta på i presidentvalet? Berätta i kommentarsfältet!