Start

”Vart tog uppvärmningen vägen?” – sju poänger om kylan

Den senaste veckans kyla har fått många att fundera på hur jorden kan bli varmare när vi har det så infernaliskt kallt. Här får du sju fakta om kylan.

Älven Pielisjoki är bara delvis frusen och ångar en kall dag.
När vattnet i älven inte har frusit trots kylan stiger ångan högt. Bild: Jouki Väinämö / Yle

1. Jorden som helhet har fortfarande ett stort värmeöverskott just nu, uppvärmningen är ingalunda avblåst. De områden där det är kallare än normalt är få. Finland råkar vara ett sådant område.

Valrossar i havet i Arktis.
Bild: WWF / Wim van Passel

2. Arktis är det område på jorden som värms upp snabbast och allra mest för tillfället – fyra gånger fortare än resten av klotet. Den här minskade temperaturskillnaden mellan Arktis och sydligare breddgrader har som följd att den så kallade jetströmmen, som utgör gränsen mellan kall nordlig luft och varmare sydlig luft, blir instabilare. Den börjar slingra sig och tappar fart.

3. När jetströmmen blir instabil händer det allt oftare att de milda, västliga luftströmmarna från Atlanten blockeras av högtryck, till exempel över Grönland. De här så kallade atmosfäriska blockeringarna uppstår i den allt trögare jetströmmens slingor. Det här ökar på risken för kallare episoder vintertid här hos oss, med ett mer sibiriskt inlandsklimat snarare än det milda, atlantiska havsklimatet.

En svagare jetström tenderar överlag att leda till att vilken vädertyp som än sätter in, dröjer kvar längre och det tenderar att bli mer av den vara som till exempel en storm levererar.

Schematisk skiss av polarvirveln.
Bild: SVT Nyheter

4. De allt fler störningarna i den nedre atmosfären, orsakade av uppvärmningen, fortplantar sig allt oftare upp till stratosfären, högt uppe i jordens atmosfär. Det här får stratosfären att värmas upp plötsligt och kraftigt – det kallas följaktligen plötslig stratosfärisk uppvärmning, Sudden Stratospheric Warming (SSW). Det här leder till att den stratosfäriska polarvirveln, den roterande kalla arktiska luften som snurrar 25 kilometer över nordpolskalotten om vintrarna, kan försvagas, byta riktning eller splittras helt.

5. Då polarvirveln kraschar kan kall arktisk luft komma åt att spilla söderut, så som just nu över oss. Den här sortens störningar väntas bli allt vanligare som en följd av den globala uppvärmningens dominoeffekt.

Frusen sjö, röd himmel och snötäckta grenar
Bild: Alpo-Petteri Kokkonen

6. En stark El Niño pågår just nu i Stilla havet. Också den påverkar de globala lufttrycks- och vädermönstren, vilket delvis ligger bakom också det väder vi ser här hos oss just nu. El Niño-fenomenen väntas bli allt starkare och långvarigare i framtiden, som ett resultat av den globala uppvärmningen.

Isberg i mörkblått vatten med solnedgång i bakgrunden.
Bild: Marianne Sundholm / Yle

7. Uppvärmningen får Grönlands glaciärer att smälta i rekordtakt. Smältvattnet från Grönland rinner ut i norra Atlanten och gör ytvattnet där mindre salt. Det här hotar störa det löpande bandet bakom den termohalina cirkulationen, kort sagt, Golfströmmen. Vi vet att Golfströmmen har försvagats kraftigt de senaste årtiondena, den är nu svagare än på 1600 år. Men vad som händer när Golfströmmen störs på allvar, eller rentav stannar upp, kan man läsa mer om till exempel då man googlar ”yngre Dryas”. Men tro mig, vi vill faktiskt inte att det händer.

Summa summarum: hur kontra-intuitivt det än känns, det kan tidvis bli kallare på vissa ställen om vintrarna när planeten som helhet värms upp, åtminstone på kortare sikt. Norra Europa är ett sådant ställe.

Termometer på en vägg utomhus, visar-18 grader.
Bild: Mostphotos / Mikkel Bigandt

Och ännu en påminnelse: väder och klimat är inte samma sak. Väder är det du ser när du tittar ut genom fönstret. Klimat är summan av flera genomsnittliga fysiska förhållanden i atmosfären på en given ort eller region över längre tidsperioder: temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfäriska partiklar och flera andra saker. Med andra ord, vädret är den lilla bilden och klimatet är den stora.