– Det här är en mycket farlig plats på vintern. Jag anser att den borde förses med röda kryss från båda hållen vintertid så att man inte far den vägen, säger Markku Rauhala.
Han är en av dem som var med i sökoperationen redan i tisdags då kvinnan och pojken försvann.
Rauhala är renägare och mycket erfaren i att röra sig i naturen. Han känner också mycket väl till den plats där den österbottniska kvinnan ringde nödsamtalet på tisdagseftermiddagen.
Kvinnan och pojken förlorade sina skidor
Det var ungefär 300 meter från sommarleden Hetta-Pallastunturi som går över berget Pallastunturi sista vägen fram till hotellet.
På den här platsen finns tre lite högre kullar och mellan dem kanaliserades den kraftiga västliga vinden och förstärktes ytterligare.
Dessutom tenderar vinden enligt Rauhala att sugas ned mot den branta ravinen Pyhäkuru bara några hundra meter öster om sommarleden.
När samtalet ringdes hade kvinnan och barnet redan förlorat sina skidor och stavar, enligt Rauhala.
Det var helt omöjligt för dem att ta sig tillbaka till leden mot den här vinden
Markku Rauhala
De hade alltså antagligen bestämt att de skulle gå igenom den här farliga platsen på några hundra meter. Pulkorna hade de däremot kvar.
Markku Rauhala var själv på platsen för nödsamtalet på tisdag kväll.
– Vi försökte ta oss till den platsen. Det var turbulens som jag aldrig upplevt förut. De mätte den till 40 sekundmeters byar. Vi fick lämna snöskotrarna, plastdelar hade redan slitits loss från dem, och tog oss till platsen på alla fyra.
– Vinden var så hård och ytan så skarp att även en vuxen man hade svårt att röra sig stående. Vi hade också problem med andningen då vinden var så hård.
Vinden omöjlig att hantera
När de väl kom till platsen insåg Markku Rauhala att de två skidåkarna måste ha förts österut, mot ravinen, mot sin vilja.
– Jag är helt säker på att de har tvingats dit ned mot ravinen av den starka västliga vinden. Alternativt kan de ha sökt sig ditåt för att få skydd. Några andra möjligheter finns inte.
– Det var helt omöjligt för dem att ta sig tillbaka till leden mot den här vinden.
Leden blir snabbt isig och man får inget grepp mot vinden
Markku Rauhala
Där lite längre ned i ravinen samlas lössnö som det går att gräva in sig i, för att bivackera.
Markku Rauhala utesluter inte möjligheten att skidåkarna kan ha orsakat lavinen genom sin egen vikt, det krävs inte mycket påfrestning med tanke på att det fanns svaga lager i snömassorna.
– Utredningar om det görs nu säkert. Men det är mycket möjligt att de kan ha orsakat den själv, eller så hade de oturen att lavinen råkade utlösas just när de var där.
Resultatet blev att kvinnan och barnet, som troligen då befann sig högt upp i ravinen, slets med i massorna och fördes längre ned i terrängen där de sedan hittades döda.
”Helt klart farlig”
Det är tradition att den egentliga vinterleden dras upp först senare under vintern, i februari. Och den går inte alls på denna farliga plats över fjället.
– På sommaren är det här också en kall plats, men det är särskilt på vintern som den är klart farlig. Den blir snabbt isig och man får inget grepp mot vinden, säger Markku Rauhala.
Vinterleden, cirka tio kilometer, går nere i dalen längre till väster och är längre.
Sommarleden är däremot mer spektakulär med finare utsikt. Den är också kortare, cirka sju kilometer lång.
Det är trots allt tveksamt om den farligare sommarleden kan stängas helt vintertid:
– Det borde åtminstone finnas klar och tydlig info på olika platser i nationalparken om den här faran, anser Markku Rauhala.
Rauhalas fru Laura Hokajärvi är ordförande för Discover Suomi, Nordvästra Lapplands turistförening.
Hon håller med om att varningsskyltar kunde placeras ut i alla ödestugor längs leden, och vid hotellet i Pallastunturi.
En orsak till att vissa kanske gärna färdas i terrängen längs sommarleden är de flera meter höga ledmarkeringarna som ger trygghet då de står på 50 meters avstånd från varandra.
Något sådant finns inte längs vinterleden, särskilt inte så här års då spåret inte är draget.
Borde då vinterleden prepareras i skick tidigare, till exempel i december?
– Det är säkert en bra fråga. Det är Muonio kommun som gör leden. Men hur kan man få folk att helt undvika att använda sommarleden på den där farliga platsen vintertid? Det är nog ganska omöjligt.
Hokajärvi påpekar att just Pyhäkuru är populär bland friåkarna, alltså slalom- eller snowboardåkare som tar sig upp för egen maskin och åker ned i lössnön just där.
– Men det är ju oftast proffessionella.