Den livslängdskoefficient som fastställts för år 2024 minskar på arbetspensionerna med 0,3 procentenheter mindre än året innan.
Effekten av livslängdskoefficienten – alltså sänkning av en persons månatliga arbetspension – har förväntats öka år för år. Så har det också varit hittills under de 15 år som koefficienten varit i bruk.
Det att livslängskoefficienten skrivs ner beror särskilt på den stora dödligheten år 2022.
Många tusen fler än normalt dog år 2022
– Särskilt gamla människors dödlighet var mycket högre än under tidigare år. Det är det frågan om i det stora hela, säger enhetschef Heikki Tikanmäki vid Pensionsskyddscentralen till Yle Uutiset.
Statistikcentralens siffror visar att 4 349 personer avled i covid-19 under år 2022, vilket är nästan sju procent av alla döda. Totalt avled 63 200 personer i Finland det året och det var drygt 5 500 fler än året innan.
Om den förväntade livslängden hos en åldersgrupp ökar så minskar livslängdskoefficienten på den kommande arbetspensionen. Coronadödligheten har som helhet dragit ner på den förväntade livslängden, vilket återspeglas i koefficienten.
– Livslängdskoefficienten beror på födelseåret och dess effekt är lika stor så länge som en pension utbetalas. Koefficienterna räknas alltid ut utgående från dödssiffrorna för fem år. Effekten av år 2022 syns sedan på fem årskullar, säger Tikanmäki.
I snitt sex euro mer
Enligt Tikanmäki talar vi om ett påslag på cirka sex euro i en genomsnittlig arbetspension under de kommande åren, det är alltså inte frågan om några jättesummor.
Pensionsskyddscentralen räknar ut värdet på livslängdskoefficienten årligen och den fastställs varje år för den ålderskohort som fyller 62 år. År 2024 står alltså personer födda 1962 i tur.
Den införtjänade arbetspensionen multipliceras med livslängdskoefficienten då pensionen börjar löpa. Koefficienten påverkar pensionens storlek permanent och en persons koefficient ändras inte.
Den som exempelvis har koefficienten 0,92 och annars skulle få 2 500 euro i månaden i arbetspension får 2 300 euro. Ju yngre person desto större är effekten i det nuvarande systemet.
Målsättningen med systemet är att begränsa effekterna av att livslängden ökar och få folk att senarelägga sin pensionering.
Källor: STT, Statistikcentralen, Yle Uutiset