Enligt uppgifterna som Bild tagit fram är Rysslands främsta mål under år 2024 att försöka ockupera hela Luhansk och Donetsk.
Ryssland planerar också att erövra stora delar av regionerna Zaporizjzja, Dnipropetrovsk och till och med Charkiv fram till år 2026.
I regionen Cherson har Moskva mer defensiva mål där styrkornas uppgift är att hindra en ukrainsk offensiv mot halvön Krim.
Tidningen skriver att de ryska planerna för anfallskriget de närmaste två åren grundar sig på en kraftigt ökad vapenproduktion.
Krigsvetaren Ilmari Käihkö konstaterade nyligen att Rysslands eldkraft redan nu är fem gånger större än Ukrainas.
Den ryska strategin räknar också med att landet kan offra 100 000 soldater per år ute vid fronten.
Dessutom förväntar sig Moskva att det militära stödet till Ukraina kraftigt minskar ifall Donald Trump vinner årets presidentval i USA.
Trump har redan som president visat förvånansvärt stor förståelse för Putins Ryssland. Till exempel under toppmötet mellan Trump och Putin i Helsingfors år 2018.
Invasionen ska fortsätta
Den amerikanska tankesmedjan ISW bekräftar inte tidningens uppgifter, men menar att de stämmer med hur Ryssland nu förbereder sig för ett långt krig.
Rysslands planer att ockupera territorium utanför de fyra olagligt annekterade regionerna är också enligt tankesmedjan rimliga med tanke på att de ryska styrkorna nu försöker stärka sina positioner i riktning mot Charkiv.
Dessutom använder höga ryska tjänstemän återigen en aggressiv imperialistisk retorik.
– Ryssland kräver att Ukraina drar sig tillbaka från ryskt område, sa det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova till AFP nyligen.
Med uttalandet menade hon sannolikt de fyra ukrainska regioner som Ryssland säger sig ha annekterat.
President Putin upprepade under sin årliga presskonferens i december att målen för anfallskriget står fast. Det vill säga att Ukraina tvingas till en fullständig kapitulation.
Nya Ryssland på kartan
Redan hösten 2022 annekterade Ryssland illegalt de fyra ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson. Områdena skrevs in i den ryska konstitutionen.
– Från och med nu tillhör regionerna Ryssland för eviga tider, sa president Vladimir Putin under ceremonin.
Men inte heller i dagens läge kontrollerar Moskva de här områdena som i Ryssland kallas ”Nya Ryssland”.
– De här fyra regionerna är en del av Rysslands strategi där man skapar en slags tröskel mot Ukraina och väst om hur principiellt Moskva ser på sitt anfallskrig, säger Jussi Lassila som är äldre forskare vid Finlands utrikespolitiska institut.
– Alltså att man är fast besluten att förena de här områdena med Ryssland på samma sätt som man gjorde med Krim år 2014.
För Putin är det viktigt att få kontroll över de här ukrainska regionerna så snart som möjligt.
– En stor fråga i framtiden är ifall Ryssland är berett att förhandla om dessa områden, ifall Ukraina lyckas erövra dem tillbaka, säger Jussila.
– Den här så kallade annekteringen gör situationen svår, fortsätter han. Ur Putins synvinkel vore det förnedrande att tvingas förhandla om en reträtt från ett område som skrivits in i den ryska grundlagen.
Generalerna tar initiativ
Tankesmedjan ISW bedömer att ryssarna sannolikt försöker sig på framryckningar de närmaste månaderna i ett försök att återta initiativet inför det ryska presidentvalet i mars.
– Någon slags rysk offensiv hänger nog ihop med valet, men initiativet kommer kanske främst från arméledningen och inte Putin, säger Jussila.
– Man ska inte tro att det är Putin som ger alla order. Han lever i sin egen bubbla.
– I stället tävlar generalerna om presidentens gunst, fortsätter han. Och den general som kan visa upp en liten seger kan förvänta sig en stjärna till på axelklaffen.
Samtidigt ställer sig ISW skeptiskt till hur bra ryssarna kan lyckas med sina offensiva ansträngningar den närmaste tiden.
”Svåra väderförhållanden bromsar sannolikt de ryska framryckningarna, ökat förlusterna och skadar ytterligare soldaternas moral”, skriver man.