Segregationspengarna har främst använts för att anställa speciallärare och skolgångshandledare men också för att besöka kulturevenemang.
I praktiken betyder det att de svenskspråkiga enheterna som tidigare fått understödet inte kommer att ha samma resurser för att till exempelvis anställa speciallärare.
Målsättningen med förändringen är att dirigera pengarna dit de behövs. Det yttersta målet är att inlärningsresultaten inte ska bero på vilken enhet ett barn går i.
– Alla skolor i Helsingfors ska vara bra skolor, säger Nora Grotenfelt (SFP), fullmäktigeledamot i Helsingfors och nämndmedlem för fostran och utbildning.
Tidigare har pengen delats upp mellan de finska skolorna och svenska skolorna. Men nu slås pengapotten ihop vilket betyder att de svenskspråkiga skolor och daghem som tidigare fått understödet inte får det under nästa års utdelning.
Bakgrundsfaktorerna bestämmer
Nu har en bedömning gjorts angående vilka bakgrundsfaktorer som påverkar inlärningsnivån mest, till dem hör exempelvis vårdnadshavarnas sysselsättningsgrad, utbildningsgrad, inkomster och andelen elever i enheten med ett annat modersmål än svenska eller finska.
Anhopningar av bakgrundsfaktorer finns på den finska sidan, men inte på den svenska sidan.
Bedömningen av skolor och daghem ser olika ut och daghemmen får i regel en mindre andel eftersom behovet inte är lika stort.
Årliga uppföljningar
Det ursprungliga förslaget fick ett par tillägg som nämnden kom fram till.
En uppföljning bland enheterna kommer att göras årligen och justeringar av utdelningen kommer att göras vid behov.
Vart tredje år kommer en ny analys av bakgrundsfaktorerna göras och vart femte år kommer modellen att ses över.
– Jag tycker förstås att det alltid är tråkigt då pengar dras in från den svenska sidan, men i det här fallet känner jag att vi går in för en mer rättvis modell än den vi hade förut, säger Grotenfelt.
Förra året utdelades 632 700 euro åt svenskspråkiga skolor och daghem.